Marilyn Manson på Annexet

Having sympathy for the devil…

Jag har så smått börjat landa efter tisdagens konsert med Marilyn Manson på Annexet i Stockholm. Fortfarande förkyld och med en ond fot släpade jag mig självfallet dit, då möte med MM himself stod på programmet. Jag var lite lagom svimfärdig i vanlig ordning, men vi hade det rätt trevligt. Jag framförde att jag var glad att ha honom i Sverige (trots allt som hänt) och sade att jag tänkt sjunga ”Synpathy for the devil” för honom, men att han vill inte höra mig sjunga. Han verkade road. Jag fick en kyss på kinden och har, som sagt, knappt landat än.

Jag träffade inte bara MM, men även en ung konstnärskollega som jag hittills bara haft kontakt med på nätet; Simon. Mycket roligt!

Foto: Susanna Varis

Med tanke på att Mörkrets Furste för kvällen nyligen har brutit benet på två ställen var showen fenomenalt bra. Samarbetet med Tyler Bates passar som hand i handske med Marilyn Mansons konstnärskap, där det skrivna ordet utgångspunkten och där filmens värld är en stor inspiration. Bates, som tonsatt både dataspel och filmer, komponerar fram melodier och ljudlandskap som blir soundtracks till Mansons skrivkonst. Framträdandet var energiskt och de två vårdare som hela tiden fanns till hands, tillsammans med den medicinska rekvisitan, blev delar av showen.

Bilder från videon till låten ”Tourniquet”.

Föga förvånande ingick låten ”Tourniquet” i låtlistan. Marilyn Manson har ofta använt sig av referenser till olika slags medicinska hjälpmedel i sitt skapande, något som härrör från att han som ung tillbringade en hel del tid på sjukhus.

I övrigt var spelschemat en blandning av gamla hits och några spår från de två senaste albumen Pale Emperor och Heaven Upside Down. En kalaskväll, helt enkelt. Jag kan hålla med Uffe  , med begränsad tid och sådan omfattande katalog av fantastiska låtar kunde den obligatoriska ”Sweet Dreams” ha skippats. Jag har aldrig begripit mig på de som prompt ska ha dessa covers (”Sweet Dreams”, ”Tainted Love” och ”Personal Jesus”). Jag har inget emot de nämnda låtarna, men när det finns så oändligt många bra dito i katalogen som inte är covers…? Då hade jag mycket hellre hört den avslutande, senaste covern i raden; Johnny Cash´ ”God´s Gonna Cut You Down” live istället för som inspelning.

Men men…alt som allt en helt fantastisk dag som jag kommer att minnas länge.

(P.S: Stort tack till Annexets garderobsansvariga, som hanterade situationen med en försvunnen t-shirt på ett exemplariskt sätt! Tack!)