Kamelvantar

Helgen som gick spenderades på mitt favoritställe - släktgården utanför Norrtälje. Där stickade jag dessa halvvantar till bästa J.

Garn: Detta, tretrådigt kadjetvinnat av babykamel.
Mönster: Eget improviserat, med vriden resår.
Stickor: Ca 3 mm, tror jag.

Sera svansar runt och ser till att allt går rätt till.

Första kvällen upptäckte jag och J att en liten blåmes tagit sig in i huset, den satt helt nöjt i taklampan och fångade flugor. Då och då flög den ett varv runt rummet för att skrämma upp slöa flugor. Taklampan är precis ovanför min säng, som var täckt av ett lager av flugvingar och flugben. Nästa morgon släppte jag ut blåmesen, som helt nöjd flög ut i hösten.

Det är verkligen höst. I alla möjliga och omöjliga vrår i huset hade nässelfjärilar krupit in och lagt sig till vintervila. När vi kom och värmde upp huset trodde de att det var vår, och vaknade till liv. Vi släppte ut kanske femton stycken.

Runt gården finns de vackraste skogarna jag har sett. De är gamla och fulla av liv. Det hänger långa skägglavar i träden och finns väldigt många sorters mossa. Dessutom är de fulla av svamp, på en promenad på ett par timmar plockade vi (jag, J, mor och lillasyster A) 5,4 kilo trattkantareller.

Nyspunnet

På grund av att jag är så himla bortskämd med spolar till min spinnrock (på grund av en idé jag fick om att spinna tretrådigt, läs mer om det här, och resultatet av det här) så har jag också slarvat med att spinna klart mina projekt eftersom det bara har varit att ta en ny spole. När jag senast skulle börja spinna ett nytt projekt (kommer mer om det senare, det är riktigt knasigt) upptäckte jag att jag bara hade en spole ledig av alla åtta, så nu tänker jag rensa lite bland spinnprojekten. Det första garnet är spunnet av 50 g babykamelull som jag fick i studentpresent. Det är svårt att föreställa sig hur mjukt det är, helt otroligt. Nu återstår bara att se vad som blir av detta garn.

Material: Babykamel
Teknik: Tretrådigt s-tvinnat med navajoteknik spunnet på min spinnrock som är väldigt lik en ashford traditional.
Vikt/längd: 50g, 110 meter.

Dagen efter

Gårdagen började som en himla fin dag, med röstning och sedan svampplockning. Jag var stolt och glad över att ha röstat rätt, full av hopp. På kvällen gick jag och J ut och åt, för att fira att vi röstat för första gången. När vi kom hem var det valvaka och resultat jag aldrig någonsin hade väntat mig. Jag skäms verkligen för landet jag bor i, för att ett främlingsfientligt parti har tagit sig in i riksdagen.

Idag är en dag i gråskala. Det är för mig ofattbart, och jag känner mig så maktlös. Och ändå känns det inte som att jag har förstått innebörden helt än.
Garn: Estniskt, från Marias Garn.
Mönster: Laminaria, den stora.
Stickor: 4 mm rundsticka.
Modell: fina S.

Höstpromenad

Idag har det ösregnat nästan precis hela dagen. I en liten lucka mellan två skyfall sken solen och jag promenerade ut i sällskap av min kamera. Tillsammans märkte vi att hösten slutgiltigt har anlänt, och det är vackert. Dessutom tycker jag väldigt mycket om tjocka sockor, strumpbyxor, kappor, sjalar, varm choklad och té. Och det är helt okej att vira in sig i en filt och sticka och dricka té hela dagen om det är höst.
Sparris är sirligt och vackert. Lite som en spetssjal.
Jag tycker om regndroppar och gröna färgnyanser.
Höstfärger får mig att vilja sticka rött, grönt och gult, så att man kommer ihåg hösten i vinter.
Pil, ek och rönn i motljus och en liten flugas skugga.
Till och med gräset får höstfärger.
Men stockrosen blommar fortfarande. Underbart.

Kappa och kofta

På min släktgård har det väldigt länge hängt en ganska oansenlig, grå kappa. Jag tror att den är från 50-talet och att min mormor har haft den. Den är skräddarsydd och har ett väldigt fint snitt, men är lite för liten i midjan för mig, lite för lång och har alldeles för breda axlar, så jag har inte kunnat använda den. När vi var på släktgården senast tog jag den med mig hem, och med utgångspunkt i den har jag sytt en kappa till mig. Tyget är blått ylle, knapparna är stora av pärlemor från mormors gömmor. Jag trivs fantastiskt bra i den.

Under har jag en nystickad koftklänning, den är helt underbar att ha när mörkret faller och det blir sådär murrigt och mysigt. Den är stickad efter ett mönster i ett norskt häfte jag hittade i en second-handaffär när jag var där förra sommaren, men väldigt omgjort. Jag har i alla fall använt många nystan drops nepal (ett garn jag tycker väldigt mycket om) och stickor 5.
Nu märker jag plötsligt att sjalen jag lovade att visa inte är med på bilderna. Hoppsan. Den kommer nästa gång!

Tjuvkik

Goddag alla kära bloggläsare! Just nu är jag en väldigt upptagen viffla, jag är mitt uppe i arbetssökande, cv-skrivande och lägenhetssökande. Det är nämligen så att jag flyttar till den vackra staden Falun någon gång i höst, eftersom min fina J pluggar på Högskolan Dalarna. Så, nu skickar jag ut en efterlysning här: om någon vet att det finns arbetsplatser med behov av en glad, pysslig och driftig ungdom så får ni hemskt gärna höra av er (på min mail viffla@hotmail.com)!

Jag har stickat klart den största och vackraste sjalen någonsin, men jag tänker hålla den hemlig tills mitt andra projekt är klart, även det i 100% ull, men sytt. Jag tror nämligen att de passar bra ihop.

Vi hörs!

Medeltidsveckan.

Medeltidsveckan i Visby var underbar. Det känns som att jag kom hem nyss, men nu när jag räknar var det en och en halv vecka sedan. Men så drabbades jag också av den så kallade visby-pesten när jag kom hem, en utdragen förkylning som först nu börjar släppa.
Först reste vi dit - det tog hela natten och vi sov bara i någon timme på färjan. Vi släpade packningen till Almedalen och bytte om till riktiga kläder där. Sedan såg vi en av trix dagföreställningar.
Vi åt bullar, gotlandslimpor och mörkt, saftigt frukostbröd.
Vi såg knektarnas marsch.
Jag snurrade runt i botaniska parken i medeltidskläder.
Vi såg trix stora eldshow i nordergravar. Den var fantastisk.
Vi såg folk som sjöng på torget (och dansade lindyhop i ett torn).
Vi såg hur himmel och hav smälte ihop (och nakenbadade).
Vi hade helt enkelt en underbar medeltidsvecka, dit ska jag absolut igen. Och ja, jag köpte garn. Det ska jag visa senare.
När jag kom hem provade min vackra lillasyster mina kläder och bestämde att hon ska dit nästa år.

Hemma igen.

Nu har jag varit borta igen - denna gång fyra dagar i Söderarms skärgård med fadern, två systrar och fyra havskajaker. En av öarna vi tältade på var helt full av grodor och paddor, de kröp fram i skymningen och skuttade runt fötterna på en.
Detta är kajaken jag paddlade i, en Viking. Den är blå precis som jag vill ha det och är 583 cm lång.
Här är min glada lillasyster A i sin något mindre, gula kajak.
...och detta är den fantastiskt vackra stickpåsen jag fick i studentpresent. Den hade sin plats längst fram i Viking.
På en varm klippa passar en stickning hemskt bra. Gissa vad detta ska bli!
Samtidigt stekte min storasyster E kardemummabullar. Mums!
Och solnedgången var fantastiskt vacker.
Jag var lycklig.
...precis som min kära far.
Nu är jag hemma igen och larvar mig. Eller snarare jobbar jag och syr upp medeltidskläder i superfart inför medeltidsveckan i Visby som är nästa vecka.