måndag, april 30, 2007
Valborgsmässoafton
Tänker tillbaka på Valborgsmässoaftnarna anno 90-92 ungefär.
Det var nånting det.
Men jag skulle verkligen inte vilja uppleva det idag!
Det var ett annat liv.
Det var ett annat Landskrona.
Men DEN debatten ska vi inte gå in på idag!
Anyway, på den här tiden fanns Landskronas stolthet fortfarande: färjeförbindelsen Landskrona-Tuborg (Köpenhamn).
Valborgsmässoafton var båten fullastad.
Med fulltankade ungdomar.
Vi åkte i princip hela skolan, nästan alla i klassen var med.
Målet var Bakken - som alltid premiäröppnade på Valborg.
Där firade Landskronas gymnasieelever in våren - med besked och med alkohol!
Vilka minnen man har därifrån, så jäkla roligt vi hade.
Men som sagt - aldrig igen!
Det var en annan värld.
När jag idag tänker på storkusin C (pågarnas storkusin) som nyss fyllt 17 år och börjat åka in till storstaden om helgerna blir jag livrädd.
Det är en annan verklighet, en annan värld idag.
Hade jag gjort idag, som tonåring, vad jag gjorde då, som tonåring, hade jag nog inte suttit här idag som den jag är, är jag rädd.
DET är skrämmande.
Ännu mer skrämmande är tanken på var världen landat om 15 år när det är mina söners tur att vara unga och i festtagen.
Får man lov att låsa in dem i ett torn och slänga nyckeln?
Det var nånting det.
Men jag skulle verkligen inte vilja uppleva det idag!
Det var ett annat liv.
Det var ett annat Landskrona.
Men DEN debatten ska vi inte gå in på idag!
Anyway, på den här tiden fanns Landskronas stolthet fortfarande: färjeförbindelsen Landskrona-Tuborg (Köpenhamn).
Valborgsmässoafton var båten fullastad.
Med fulltankade ungdomar.
Vi åkte i princip hela skolan, nästan alla i klassen var med.
Målet var Bakken - som alltid premiäröppnade på Valborg.
Där firade Landskronas gymnasieelever in våren - med besked och med alkohol!
Vilka minnen man har därifrån, så jäkla roligt vi hade.
Men som sagt - aldrig igen!
Det var en annan värld.
När jag idag tänker på storkusin C (pågarnas storkusin) som nyss fyllt 17 år och börjat åka in till storstaden om helgerna blir jag livrädd.
Det är en annan verklighet, en annan värld idag.
Hade jag gjort idag, som tonåring, vad jag gjorde då, som tonåring, hade jag nog inte suttit här idag som den jag är, är jag rädd.
DET är skrämmande.
Ännu mer skrämmande är tanken på var världen landat om 15 år när det är mina söners tur att vara unga och i festtagen.
Får man lov att låsa in dem i ett torn och slänga nyckeln?
lördag, april 28, 2007
onsdag, april 25, 2007
Bättre!
Dags för en uppdatering kanske?
Pågarna mår mycket bättre i magarna nu!
Inga fler diarreér eller kräkningar på ett tag - tack och lov!
Det verkade hjälpa att bara gå till doktorn!
Men de äter fortfarande som hönor, så länge det inte handlar om rostat bröd och yoghurt...
Eller korv.
Men säg den lycka som varar.
A har feber nu...
Trött, ledsen, varm och gnällig...
Slocknade som ett ljus i sängen en minut efter läggning!
Jag hoppas det går över snabbt så han får vara frisk nån gång!
Anyway, det blir jobb för mig i morgon.
Jag dealade med maken eftersom jag har grymt dåligt samvete mot den stackars kollega som är kvar med bara vikarier då även min andra kollega är hemma sjuk och på väg mot utbrändhet...
Och nu mår ju pågarna så mycket bättre i magen så jag kan gå till jobb med gott samvete gentemot dem.
Jag jobbar ju trots allt bara 2 timmar om dagen än, men det är värdefulla timmar om man bara går med vikarier...
Behöver jag säga att kollegan blev överlycklig när jag ringde och sa att jag kommer redan i morgon?!
Pågarna mår mycket bättre i magarna nu!
Inga fler diarreér eller kräkningar på ett tag - tack och lov!
Det verkade hjälpa att bara gå till doktorn!
Men de äter fortfarande som hönor, så länge det inte handlar om rostat bröd och yoghurt...
Eller korv.
Men säg den lycka som varar.
A har feber nu...
Trött, ledsen, varm och gnällig...
Slocknade som ett ljus i sängen en minut efter läggning!
Jag hoppas det går över snabbt så han får vara frisk nån gång!
Anyway, det blir jobb för mig i morgon.
Jag dealade med maken eftersom jag har grymt dåligt samvete mot den stackars kollega som är kvar med bara vikarier då även min andra kollega är hemma sjuk och på väg mot utbrändhet...
Och nu mår ju pågarna så mycket bättre i magen så jag kan gå till jobb med gott samvete gentemot dem.
Jag jobbar ju trots allt bara 2 timmar om dagen än, men det är värdefulla timmar om man bara går med vikarier...
Behöver jag säga att kollegan blev överlycklig när jag ringde och sa att jag kommer redan i morgon?!
måndag, april 23, 2007
VAB hela veckan...
Det blev ett besök hos farbror doktorn idag.
Förutom att kräka ner vår säng och sig själv i morse så såg E till att fylla blöjan till bristningsgränsen innan jag ringde vårdcentralen.
Vi fick tid redan kl 9.
Det togs en hög med blodprover på dem bägge, men sänkan var bra och de är ju pigga och glada mellan varven.
Så slutsatsen blev (utan alla provsvar) att de nog har "känslig tarm" och att två maginfluensor på raken slagit ut tarmarna helt och hållet.
Så vi ska fortsätta med att ge dem mycket dryck, Proviva, yoghurt osv och dessutom försöka få i dem bröd, potatis, pasta, fisk etc.
För som det är nu så vägrar de ju äta mat, rostat bröd är det enda som går ner.
A har till och med bojkottat vällingen (majsvälling) och inte ens till E kan vi ge det i några mängder för han kräker upp det om han får mer än 100 ml åt gången.
A har gått ner ca 2 kilo på 2 veckor.
E har gått ner ca 1 kilo på 2 veckor.
Doktorn rekommenderar att vi är hemma hela veckan och jag fick ett intyg på att de inte kan gå till förskolan.
Nu hoppas jag att det vänder, jag orkar snart inte mer av det här!
Och hur länge orkar de stackars små sjuklingarna?
Förutom att kräka ner vår säng och sig själv i morse så såg E till att fylla blöjan till bristningsgränsen innan jag ringde vårdcentralen.
Vi fick tid redan kl 9.
Det togs en hög med blodprover på dem bägge, men sänkan var bra och de är ju pigga och glada mellan varven.
Så slutsatsen blev (utan alla provsvar) att de nog har "känslig tarm" och att två maginfluensor på raken slagit ut tarmarna helt och hållet.
Så vi ska fortsätta med att ge dem mycket dryck, Proviva, yoghurt osv och dessutom försöka få i dem bröd, potatis, pasta, fisk etc.
För som det är nu så vägrar de ju äta mat, rostat bröd är det enda som går ner.
A har till och med bojkottat vällingen (majsvälling) och inte ens till E kan vi ge det i några mängder för han kräker upp det om han får mer än 100 ml åt gången.
A har gått ner ca 2 kilo på 2 veckor.
E har gått ner ca 1 kilo på 2 veckor.
Doktorn rekommenderar att vi är hemma hela veckan och jag fick ett intyg på att de inte kan gå till förskolan.
Nu hoppas jag att det vänder, jag orkar snart inte mer av det här!
Och hur länge orkar de stackars små sjuklingarna?
Fortfarande sjuka
Pågarna är fortfarande sjuka.
Vi tyckte oss ana en förbättring igår, inga kräkningar och inte riktigt lika mycket diarréer.
Tji fick vi.
E startade dagen med att kräka ner min och makens säng fullständigt...
Nu väntar jag bara på att klockan ska bli 8 så jag kan ringa vårdcentralen, det här är fan inte normalt!
Vi tyckte oss ana en förbättring igår, inga kräkningar och inte riktigt lika mycket diarréer.
Tji fick vi.
E startade dagen med att kräka ner min och makens säng fullständigt...
Nu väntar jag bara på att klockan ska bli 8 så jag kan ringa vårdcentralen, det här är fan inte normalt!
söndag, april 22, 2007
April LOs 2
Love2scrap skiss
Love2scrap lift
ScrapAddicted Gäst-DT skiss
Love2scrap skiss
Scraphuset skiss april
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)