Jag gjorde ju ett inlägg om glädjefyllda 10 oktober nyss. Men ett än mer minnesvärt datum är dagens... den 17 oktober!
Vill ni veta varför?
För det första... ett av mina barnbarn fyller 30 år idag. Hurra för Viktor!
För det andra... ett annat barnbarn har klarat sitt körkort. Hurra för Mille!
För det tredje... jag har fått ett operationsdatum. Hurra för mig!
Kan 17 oktober bli bättre?
Hoppas ni också har nåt speciellt att glädjas åt.
Vågade inte ha dem kvar i pallkragen längre ifall nattfrosten kommer på allvar. Tror ni knopparna orkar slå ut? Sorten heter Sunspot och är en variant som inte blir högre än 50 cm.
Lyser upp i köket. Mina alldeles egna små solar.
Ha det gott mina vänner.
Tänder en massa ljus och känner mig så lycklig.
Dessutom kommer också ett annat besked som gör mig så euforisk att jag firar kvällen med rödvin, choklad och kolaglass! Jag är så tacksam. Tacksam för att känna mig trodd på. Få veta att nu är det snart dags! Om nåra veckor bara.
Den 10 oktober blev en fantastisk dag. För mig och för ett av barnbarnen. Hurra!
Kastanjer
Tack för växtkraften och blommornas hållbarhet. Främst ute... men också som snittblomma i vas.
Nu står de kvarvarande blommorna avklippta i mitt gamla Höganäskrus.
Jag kommer att sakna er väna skönhet.
Nu får ni vintervila i Lönnemossa och fortsätta livet hos dotter Lisa. Jag vet att ni kommer att trivas i hennes vård.
Tack för allt.
... kan jag gå runt Tisken igen...
... vandra mellan gruvstugorna i Östanfors...
... eller gå runt Falu gruva.
Då kan jag promenera längs gatorna i stan och undra vem som bor innanför den här fina porten...
Nu hoppas jag att oktober blir den månad när jag får min rygg och, framför allt, mina ben tillbaka. Det kanske är min tur nu?
Hoppas ni kan gå era promenader och se naturens skiftningar. Inte längtansfullt behöva titta på bilder från förr över gamla promenadstråk.
Kram på er!
Jag får så fina buketter av henne varje fredag och hon blandar det hon har och det blir så fint.
Njuter av den med kaffe och nya Sköna hem.
Ser att solen har kommit fram ur morgondimman och just nu ser det ut att bli en fin krispig septemberdag.
Nu njuter vi av sista septemberhelgen. Snart stundar den betydligt gråare, tråkigare, onödiga oktober. Men man får göra det bästa av den... jag veeet!
Så gott det var. Och i morgon kan jag äta resten för i mitt ensamhushåll lagar jag alltid minst två portioner. Oftast fyra. Då blir det flera matlådor att frysa.
Nästa vecka ska jag göra kåldolmar tror jag. Blev så sugen när jag såg Carins bilder på hennes blogg Hallon & Blåbär. Mums!
Fram för mer svensk husmanskost!
Men tänk att det är helg igen! Väntar kärt besök i morgon. Ha det fint ni också.
Tog det jag hade. Lindade bastsnöret runt glaset och knöt en knut. Det enkla tilltalat mig som ni vet. Helt gratis också... inte dumt.
Jag fortsätter ändå att leta efter den saknade. Vem vet, kanske det dyker upp en kopia någon gång i framtiden.
Ha det gott i sköna september.
Jag såg ett så bra citat hos Krikelins där hon uppmärksammade meningarna som Fredrik Backman lyfte fram i sitt sommarprat 2017. Minns inte att jag lyssnat då men tänker göra det nu. Jag har gått och tänkt på dessa kloka ord sen dess. Rader som man kan tillämpa på det mesta här i livet. Vill ni höra?
Börja där du är. Ta det du har. Gör allt du kan.
Meningarna säger mycket och är så självklara. Ett mantra att upprepa för sig själv i situationer när man känner sig liten och villrådig. Börja där du är. Ta det du har. Gör allt du kan.
Så inspirerande tycker jag.
Jag vill hellre sätta på mig strumpor, ta fram en kofta, dricka te med rostat bröd. Känna hösten. Tända ett ljus. Frysa lite och bli varm av ett glas rött. Sitta och läsa på mitt fårskinn.
Jag vill inte ha 23 grader på balkongen när det är läggdags.
Jag vill ha september tillbaka.
Tog några bilder på balkongen i slutet av augusti. Just inget har hänt med växterna sen jag fotade sist. Men vill ändå för min egen skull dokumentera.
Trodde inte att den rosa petunian skulle växa till sig, inte heller blomma vidare, men det gör den. Tack för enda färgklicken!
Men grönt är det i alla fall. Har klippt jordrevan flera gånger och några av skotten...
... har satts i krukor. Rotar sig lätt. Kan man spara dem inomhus under vintern tro? För i källarmörkret klarar de sig troligen inte. Tror jag ska testa att vinterförvara en kruka.
Pelargonen Filippa vill fortfarande inte blomma och jag vet ju varför. Solen räcker inte till. Även kantnepetan tjurar. Den kommer jag att planera ut i rabatten utanför samlingslokalen tror jag.
De fåtal blommorna på Mårbackorna har långa skrangliga stjälkar och även om växterna är kraftiga och stora så är det här sista sommaren de bor på min balkong.
Dotter Lisa vill ärva alla Mårbackakrukorna och det känns bra att de får fortsätta sitt liv i hennes trädgård. Flera är gamla och har blommat villigt genom åren på mina soliga balkonger.
Men om någon tror att jag längtar tillbaka till mina gamla balkonger så tror den fel! Jag mår så bra i skydd av mitt skuggande äppelträd.
Tipsar om en nyutkommen bok som jag tyckte var mycket bra. Trädgårdsmästarens dotter, av Marcus Jarl, är en relationsroman som ställer frågor om hur vi påverkas av arv, miljö och oväntade besked. Hur livet sätter krokben för Flora, sin pappas dotter. Och om den komplicerade kärleken till familjen.
September är här och jag välkomnar den med öppna armar. Hoppas ni gör detsamma!
Men sedan 2018 har en stor förbättring skett, ganska lång tid tog det men Rom byggdes ju inte på en dag ni vet. För det var då som en väninna berättade om MSM, ett kosttillskott att ta i ett glas vatten varje morgon. MSM är en organisk svavelförening som förekommer naturligt i kroppen och är en beståndsdel i kollagen - det protein som bygger upp bindväv, muskler, skelett, hår och hud.
