Det är lite olika saker som inspirerar mig, men böcker av alla de slag är ett säkert kort. Alla de bilder och sidospår som kommer till liv i mig medan jag läser fyller på i idékartoteket. All slags litteratur fungerar lika bra, skönlitterärt, barn- och ungdomsböcker, fackböcker. Ett ord, en strof eller en bild - vad som helst kan få spinn på tankarna.
Sen finns det ju böcker som bara bombarderar en med visuellt godis medan man läser dem, och en sådan är
Nattens cirkus av Erin Morgenstern. Bered dig på att svepas med på ett gnistrande äventyr bland svartvita ränder i en fjärran drömvärld.
Det har verkligen inte sparats på utsvävningar av det dekorativa i texten, nästan så till den grad att man får sockerchock av ord. Fast på ett bra sätt.
Utdrag ur texten:
Tältets randiga tygväggar stelnar till och den mjuka ytan blir hård när väven förvandlas till papper. På väggarna materialiserar sig ord, tryckbokstäver som överlappar handskriven text. Celia känner igen bitar av Shakespeares sonetter och fragment av hymner till grekiska gudinnor när tältet fylls med poesi. Bokstäverna fyller väggarna och taket rinner ut över golvet.
Och sedan börjar tältet öppna sig, papperet viks ihop och rivs sönder. de svarta ränderna sträcker sig ut i tomma rymden medan deras vita motsvarighetr blir ljusare, sträcker sig uppåt och delar sig som trädgrenar.
Historien utspelar sig på en cirkus, Le Cirque de Reves, som öppnar vid mörkrets inbrott. En tävling mellan två magikers krafter målas fram, och historien är lika mystisk och ogreppbar som den svartvita cirkusen. Rekommenderas varmt, till en kopp höstmysigt te.