onsdag 18 november 2015

Rött Kort – Viktor Kant (Mattias Lönnebo)

Jag lånade boken på biblioteket trots att jag som lätt synskadad inte kan läsa texten på baksidan. Svart text på röd botten blir inte så bra för mig, men jag gillar omslaget i övrigt och den röda baksidan matchar titeln.

Jag hinner inte läsa många sidor innan jag är fullständigt uppslukad av historien. Det är den klart bästa kriminalromanen jag läst på länge!

Boken inleds i Sverige med en orienterare som snubblar över ett barnlik i taggtråd. I Ryssland hämtas en grupp gatubarn av en man som verkar vänlig och behandlar dem väl. De ska få gå i skola och spela fotboll. Sasha, pojken med ledaregenskaper som de andra lyssnar till, är misstänksam, men till slut ändrar han sig. Sasha förstår ganska snart att Vasilij är pedofil, det är ju den typen av män de möter, men han är snäll och omtänksam och Sasha beslutar sig för att stanna hos honom.

Huvudpersonen i boken är Lars Marten, gymnasielärare, som för två år sedan förlorade sin familj i en trafikolycka. När hans vän André ber honom hjälpa till på ett fotbollsläger för unga ryska pojkar är han först tveksam, men accepterar sedan. André berättar om organisationen som hjälper hemlösa pojkar med skolinternat och idrott, Aid through Sports and Education. Ganska snart förstår Lars att något inte står rätt till på den ryska skolan, men när han anförtror sina misstankar till sin vän André börjar oväntade saker inträffa. Plötsligt är Lars anklagad för både mord, kidnappning och pedofili och han väljer att fly.

Johanna är polis och svägerska till Lars och han lyckas övertyga henne om att kanske, kanske har bevis planterats i hans lägenhet och han i själva verket är oskyldig. Johanna börjar rota i fallet.

Boken är så spännande och samtidigt bitvis så grym att håret reser sig på armarna. Här finns också ett slutet krypterat nätverk, en populär plattform kallad Odin (jfr Freenet, Darknet, anonymiseringstjänster), en plattform som redan nu har miljontals användare världen över för olika ändamål. Upphovsmännen vill stödja det fria ordet i Ryssland och globalt och användarna kan kommunicera anonymt över internet.

Citat ur boken:

”Kan inte Odin missbrukas för brottsliga ändamål? 
Jo, naturligtvis. Men det är ett lågt pris att betala jämfört med dess fördelar för demokrati och säkerhet. Varför anklaga dem som bygger vägar och bilar för att det finns personer som kör berusade eller vårdslöst? Allt gott kan missbrukas, det är priset vi får betala för friheten.”

Det här är ingen utopi, sådana lösningar finns redan i dag och används av både journalister, politiker m.fl. Men baksidan är ju att även brottslingar och terrorister har sina skyddade nätverk, som det är svårt för polisen att bevaka.

Historien kryllar av färgstarka personer, jag kan se dem alla inför mitt inre öga, men de som lyser klarast är ändå barnen. De ryska gatubarnens förmåga att överleva i en hård värld griper tag. Jag tycker slutet är lite för våldsamt för min smak, men det är min enda invändning. Det går lite för fort. Boken hade behövt en lite långsammare upplösning, flera sidor. Men, det är spänning rakt igenom!


Det här gjorde du bra, Mattias Lönnebo!

Adlibris Storpocket E-bok  Bokus Storpocket E-bok

onsdag 11 november 2015

Badhytten – Christina Olséni och Micke Hansen

Det är ingen dålig debut som Christina Olséni och Micke Hansen gör. Jag njöt hela vägen genom berättelsen. Boken är den första i en bokserie som fått namnet ”Mord i Falsterbo” och så heter också författarparets hemsida (http://www.mordifalsterbo.se/) där jag får reda på att nästa bok i serien kommer att heta Fågelskådaren.

Det är en roman med många och delvis riktigt roliga förvecklingar. Det kan bli så när författarparet släpper loss pensionärsligan på golfbanan en tidig morgon. När pensionärerna sedan upptäcker en död man i bunkern och tror att de har dödat honom med en golfboll, då börjar farsen. Min tanke går direkt till en teaterkomedi med smällande dörrar och några tvivelaktiga beslut.

På baksidan presenteras boken som en kriminalkomedi med spänning och humor och det kan kanske förleda någon att tro att det är en deckare, men det är snarare en lättsam skröna, visserligen med poliser och mord inblandade, men boken ligger, enligt min åsikt, mera åt feelgoodhållet. Jag skulle inte presentera den som spännande.

Humor är svårt. Jag gillar den här typen av lättsmält underhållning, medan andra tycker att den är jobbig och inte alls rolig. Det är den typ av litteratur som är så avkopplande att ta till ibland och kanske inte så lätt att hitta alla gånger.

När de pensionerade gubbarna drar ut en kväll för att skjuta en älg, som de tror sig ha sett kliva in i trädgårdarna och dessutom vill imponera på de jämngamla damerna, då kommer äntligen badhytten till användning. Jag undrade länge varifrån man hämtat bokens titel.

I den här litteraturgenren kanske man inte kan förvänta sig alltför djuplodande insikter i gestalternas karaktärer, men efterföljande böcker kommer säkert att ge fördjupade kunskaper, för jag antar att huvudpersonerna kommer att vara desamma.

Boken är utgiven på Historiska Media.


lördag 31 oktober 2015

Tillbaka till Hope River – Patricia Harman



Detta är en helt underbar bok, jag njöt hela vägen genom sidorna. Trots att den utspelar sig under depressionsåren i USA och tiden när Hitler blir president i Tyskland, så är den oerhört charmig. Fattigdomen och arbetslösheten är omfattande, men barn föds också i bistra tider.

Patricia Harman är barnmorska och har tidigare skrivit boken ”Barnmorskan i Hope River”, men den boken har jag inte läst. Den här romanen kan betecknas som feelgood, eftersom känslan av hopplöshet aldrig infinner sig, utan det finns alltid en utväg.

Huvudpersonen i den här boken heter Becky Myers. Hon är sjuksköterska och riktigt orolig för sin chef, doktor Blum. Han har helt stängt ute yttervärlden efter det att hans fru kört ner i floden och omkommit. Ingen vet vad han drabbats av, han är som ett barn, han talar inte och måste matas, kläs och få tänderna borstade. Hans bror tröttnade och tog avstånd, men Becky kan inte lämna doktorn vind för våg efter att pengarna tagit slut och de står inför vräkning. Någon gång måste han ju bli bättre – nu får han bli hennes patient. Hon beslutar att tillsammans med doktorn åka tillbaka till Hope River där doktorn har ett hus. Eller hade, huset är borta. Vad värre är, hennes enda väns hus är övergivet.

Det är bara elände, och ändå inte. Här finns vänskap och kärlek. Människorna hjälper varandra. Trots att Becky är sjuksköterska och fullt kapabel att assistera vid operationer är hon livrädd för förlossningar. Hon tycker det är otäckt med allt kladd när en ny människa kommer till världen, men omständigheterna gör att hon tvingas att axla barnmorskans jobb redan på resan till Hope River.

Ett par utdrag från s. 15:

”Jaha”, säger jag till doktor Blum och sätter mig bakom ratten igen, fortfarande med hjärtklappning. ”Jag förlöste en kvinna. Såg du det?” Blum snarkar och har saliv på hakan. Jag betraktar honom sorgset. Min en gång så briljante kollega är nu inte mycket mer än ett spädbarn själv.

Och när doktorn spiller på ett kafé, suckar den trötta Becky:

”Du gjorde det med vilje, eller hur?” väser jag till min patient. ”Som straff, men för vad?” Det är inte mitt fel att du förlorat förståndet.”

Jag sträckläste. Boken är spännande och språket flyter lätt och jag måste ge en eloge till Annika Sundberg som står för översättningen och till författaren som skrivit denna njutbara berättelse.


Recensionsexemplaret låg oväntat i min postlåda. Tack för det, Historiska Media.

Adlibris Inbunden Bokus Inbunden E-bok

tisdag 27 oktober 2015

Svinen - Carl-Johan Vallgren skriver som Lucifer

Jag har precis läst ut Carl-Johan Vallgens (eller Lucifers) andra noir-thriller och känner mig något ambivalent. Så mycken svärta, så mycket elände med ljusglimtar som blir just det – snabba solreflexer innan molnen åter drar fram över berättelsen. Det här är ingen deckare, här finns inga andra poliser än ”Kapten klännings” gelikar. Här finns prostituerade, knarkare, rånare och så huvudpersonerna som är sprungna ur denna miljö: Katz, Jorma och Eva.

Droghungern är alltid närvarande i antihjälten Danny Katz liv och får honom att ta kontakt med sin gamla langare. När sedan langaren hittas död av en överdos fattar Katz misstankar och börjar leta efter langarens flickvän som verkar ha försvunnit. Jorma försöker förstå varför det rån han och några kompisar skulle utföra mot en värdetransport verkade vara en fälla där hans kumpan sköts till döds – en regelrätt avrättning som Jorma bevittnade. Medan Eva, som nu är åklagare, samarbetar med finanspolisen i Bosnien. Inte heller hon är befriad från det gamla begäret, men hon har bytt ett missbruk mot ett annat.

Så småningom sammanstrålar de tre vännernas vägar.

Jag undrar om Vallgren har valt pseudonymen Lucifer för att ytterligare förstärka svärtan i berättelsen, för visst kunde historien gott vara skriven av mörkrets furste. Men, den är onekligen väldisponerad och väl genomarbetad, det är nästan så att den blir trovärdig, men bara nästan.

Boken stöter bort mig i början, de första femtio sidorna handlar om rånet, redan där var jag på väg att lägga bort boken. Sedan kom jag igång med läsningen, men för mig var det ingen blandvändare, utan jag tog mig an boken i små bitar för att sedan när jag kom till slutet utbrista: Men, så kan man väl inte göra med sin huvudperson? Eller, är det en cliffhanger för att få mig att läsa nästa bok?

Adlibris inbunden ljudbok Bokus inbunden e-bok

torsdag 22 oktober 2015

Två gånger Kristina Ohlsson

Två böcker, Lotus Blues och Mios Blues, med en riktigt fantasifull och rafflande historia, men jag kan för mitt liv inte begripa varför det är just två böcker … Den första boken har inte något riktigt avslut utan historien fortsätter direkt i nästa bok. Ett smart sätt att få läsaren att även köpa bok två, kanske? Bok två inleds med en resumé och därför går den att läsa fristående.

Lite påminner böckerna om gamla amerikanska deckarpocket som jag läste i min ungdom, typ Mickey Spillane-historier. Mord staplas på varandra, oförklarliga händelser och misstänksamheten ökar hos den svarta advokaten i Stockholm. Vem kan han lita på? Är polisen inblandad? Varför är just han utsatt för denna mystiska komplott.

Det hela börjar när en man kliver in på advokatkontoret och ber Martin Benner hjälpa hans syster, Sara Tell, kallad Sara Texas i tidningarna. Hans syster har erkänt ett antal mord, och blivit mycket omskriven. Hon är däremot död sedan ett halvår tillbaka, hon tog sitt liv. Brodern är övertygad om att hon är oskyldig och påstår att hennes advokat inte gjorde sitt jobb och han lyckas övertala Martin att ta en titt på fallet. Det skulle han aldrig ha gjort.

Martins liv blir aldrig mer detsamma. Hans för ett ungkarlsliv med snabba ragg på krogen, trots att han vet att kollegan Lucy hyser varma känslor för honom och han är mycket beroende av henne, men han vill vara fri och leva livet. Paradoxalt nog är han hängiven sin systerdotter som blev föräldralös tidigt, och som han förbarmade sig över, och vägrade lämna till fosterhem. Han har gott om pengar så han kan betala någon att se efter Belle när han lever sitt jetsetliv.

Martins liv blir en mardröm när han anklagas för mord. Det finns ett vittne som sett hans bil med flit döda en kvinna. Det här är bara början, och bara det första mordet han anklagas för. Historien leder vidare till Texas. Vem är den mystiska Lucifer som verkar hålla i trådarna och vara far till Sara Texas försvunna son?

Det blir ingen lugn stund när historien hastar vidare. Läsvärd bladvändare, men ingen stor litteraturupplevelse, en läsupplevelse som faktiskt vissa kriminalhistorier kan bjuda på.

Adlibris Lotus Blues Pocket  Ljudbok CD Mio Blues Inbunden Bokus Lotus Blues Inbunden Pocket Mios Blues Inbunden Storpocket   

tisdag 29 september 2015

Vredens dag – Magnus Alkarp

Jag är inte riktigt säker på att jag gillar den här boken, även om jag fann den intressant. Jag upplevde den som lite rörig och lade faktiskt undan den och läste en annan bok emellan, men så tog jag tag i den och började om från början. Nu gick det bättre.

Boken utspelar sig år 1973 med tillbakablickar till år 1944.

1973 är ett händelserikt år för den svenska nyhetsbevakningen: Norrmalmstorgsdramat, Sveriges kung dör och efterträds av vår nuvarande, riksdagen står inför ställningen 175-175, så det är inte konstigt om bokens händelser skulle ha utspelat sig utan att pressen uppmärksammat dessa. Men - berättelsen är fiktion, hoppas jag i alla fall.

I Stockholm kidnappas Simon Krezensky. Tre personer hittas mördade och alla har någon koppling till andra världskriget. I Sverige finns både krigsförbrytare och motståndsmän från kriget, men med nya identiteter och helt nya liv.

För mig är bokens behållning det sätt som Simon behandlar och intellektuellt leker med sina kidnappare. De tre kidnapparna framstår som tre fullblodsidioter, även om någon av dem har försonande drag. Rätt så snart fattar jag misstankar om Simons rätta identitet och någon riktig spänning ger mig inte berättelsen.

Små lustigheter infinner sig här och där. Jag kan inte låta bli att tänka på Leif GW när Thorgrim Lindqvist sitter på parkbänken och matar änder och när han deltar i ett debattprogram i TV. Och så påminns jag om Guillou i samma debattprogram.

Nu är jag inte någon läsare av romaner om ländernas underrättelsetjänster eller s.k. spionromaner, och det kanske förklarar mitt ljumma omdöme. Står det något om agenter på baksidestexten, brukar jag automatiskt välja bort den boken.


Tack Historiska Media för recensionsexemplaret!

Adlibris Inbunden Bokus Inbunden E-bok


måndag 28 september 2015

Stenhuggarens dotter – Ewa Klingberg

Boken är den sjunde delen i romanserien ”Släkten”. Delarna skrivs av olika författare och vi läsare får följa en släkt och en rings kringelkrokiga vägar genom släktled och århundraden. Böckerna är sinsemellan väldigt olika - jag bara läst två delar tidigare – den enda likheten är att huvudpersonerna är starka och självständiga kvinnor och handlingen förlagts i historisk miljö. Historien är nu framme vid andra hälften av 1200-talet.

Nu heter huvudpersonen Sissela Konradsdotter och är något så ovanligt som en kvinnlig stenhuggare. Hennes far är välkänd stenhuggarkonstnär och hans berömmelse gör att fadern kallas till kungen och Sissela följer med på resan.

Jag läste boken, men blev inte riktigt ”fast” i berättelsen. Det kändes som att läsa en veckotidningsroman och jag får lov att erkänna att jag läste den på så vis också, lade den ifrån mig rätt ofta och tog upp läsandet någon dag senare.

Jag tycker att den historiska förankringen väger lite för lätt. Visserligen finns här kamp om makten, frillor och frillobarn, men ändå är det svårt att få grepp om tidsepoken och de historiska personerna.

Språket i boken flyter lätt. Den är romantisk och den finner säkert många läsare som gillar den typen av berättelser.

Tack Historiska Media för recensionsexemplaret!

Adlibris Inbunden Bokus Inbunden