torsdag 22 mars 2018

Två deckare - men så olika!


Försvunnen - Mo Hayder


Mo Hayder är en helt ny bekantskap för mig och en riktigt trevlig läsning dessutom. Hon skriver om en kriminalare som heter Jack Caffery och även om böckerna är en serie så gick den här i alla fall att läsa helt fristående. Jag har redan reserverat ytterligare två deckare av henne på biblioteket.

En man i en gummimask hoppar in i bilen just som kvinnan lastar in varorna i bilen. Han försvinner med bilen och barnet i baksätet. Det är bara början. Fler barn försvinner på liknande sätt och mannen verkar precis veta var övervakningskameror och vägkameror finns. Han ligger hela tiden flera steg före polisen, som här famlar mer eller mindre i blindo och följer det ena hugskottet efter det andra. Det enda de vet med säkerhet är att det inte är fråga om någon vanlig kidnappning, ingen lösensumma begärs, men däremot skriver kidnapparen brev till föräldrarna och talar om vad han gör med deras dotter. Har polisen någon chans att hitta barnen levande?

Håll i hatten och läs en riktigt spännande deckare, där det tar lång tid innan plötsligt alla bitar faller på plats. Det blev en läsarnatt i stället för en sovarnatt och det är nog ett bra betyg. Den utgavs av Modernista 2017. Originaltitel ”Gone”.


Oanade konsekvenser - Elizabeth George


Jag gillar Elizabeth George, även om jag kanske inte tycker att den här boken hör till hennes bästa. Den är intressant och lite småmysig, som det ofta är när det gäller Lynley och Havers. Här jobbar Barbara Havers under hotet att bli förflyttad och en sekreterare på avdelningen försöker ändra på Barbaras klädstil och kanske även få till lite romantik, så hon tar med Barbara på speed-dating.

Lite udda människor befolkar berättelsen där Caroline Goldacre står i särklass, med ett uppblåst ego av oanade mått. Dessutom är hon helt odräglig, men är hon i stånd att begå mord? Frågan uppstår när hennes arbetsgivare feministen Clare Abbot plötsligt och oväntat avlider på ett hotell i vad som först tros vara hjärtsvikt, men som senare visar sig vara mord. Clare ursäktade alltid anställningen av Caroline med att det är synd om Caroline, hennes son begick självmord och hon har inte kunnat komma över sorgen. Sonens flickvän är av en helt annan åsikt, hon anser att sonens problem och hans självmord helt och hållet berodde på modern. Familjen Goldacre är en familj med stora konflikter.

Boken har drygt 600 sidor och även om den inte är en bladvändare, så hade jag inte velat ha den oläst. Boken utgavs av Norstedts 2016, originaltitel ”A Banquet of Consequences”.



söndag 11 mars 2018

Min kamp 2 - Karl Ove Knausgård


Så har jag äntligen kommit igenom bok två i Karl Ove Knausgårds bastanta serie som baserar sig på hans liv. Det är för den skull inte en självbiografi - jag känner ändå att detta är litteratur först och främst men som hämtat det mesta ur hans eget liv. Det är det inte en kronologisk eller kanske i alla delar en sann berättelse, men den ligger tillräckligt nära för att kunna vara det.

Det som gör det jobbigt att läsa är inte prosan som flyter lätt och berättande, utan de långa meningarna, men framför allt de långa styckena och avsaknaden av kapitelindelning. Det är inte lätt att hitta ett bra ställa att lägga ifrån sig boken när ögonen vill sova på kvällen. Ett stycke sträcker sig gärna över flera sidor.

Det här är Lindas bok, Karl Ove Knausgårds frus bok. Nästan allt handlar om henne, hur de möttes, det liv de ville ha tillsammans, vardagens förtretligheter - som den ryska kvinna som förpestar deras liv i lägenheten i Stockholm. Äktenskapets alla fallgropar och stormiga känslor. Och Lindas sjukdom, som gör att hon inte orkar, att hon kastas mellan mani och depression.

Vi tillhör olika generationer, Karl Ove Knausgård och jag, det är tjugo års skillnad - nästan på dagen. Därför förvånas jag mycket över att han känner sin mansroll förnedrad när han drar sin förstfödda i vagn genom staden. Herregud, karlen är tjugo år yngre, hur i hela fridens namn är detta möjligt? Vad hände egentligen med vår jämställdhet? Varför är vissa sysslor kvinnosysslor och just för den skull förnedrande? Som tur är förbleknar hans känslor med varje nytt barn som föds.

Jag rycks med när Knausgård berättar om sin förstföddas födelse - Lindas kamp och han som gör vad han kan för att hjälpa till. Det är en nervknipande och kärleksfull berättelse om hans hustrus kamp i förlossningsrummet och hans deltagande, och det lilla liv som kommer till världen, ett liv som de båda ska lära känna. Det är en vacker och berörande skildring.

Däremot blir jag uttråkad när han och hans vän Geir navelskådar sina liv på krogen, eller kanske är det filosofi det handlar om? Jag tror inte riktigt på de känslor som Knausgård framför om Jantelagens alla förringanden, jag tror inte på honom när han skriver om att han inte tror att han är någon. Beviset finns framför mig - i en bok som ingen med Jantelagens alla bojor hade kunnat skriva.

Det finns roliga passager också, som när han och Linda möter den som Knausgård beskriver som en hobbitlik, liten man, med nattsvarta ögon, vars blick ger Knausgård kalla kårar och han fråga Linda: Såg du honom? Och hon svarar: Det var Lars Norén.

Ja, jag kommer att läsa nästa bok också, men jag behöver nog en liten paus emellan böckerna med lite underhållningslitteratur - troligtvis en deckare.

Adlibris Pocket Bokus Pocket E-bok


Välkommen hem - Ninni Schulman


Alla som varit på en klassträff vet att det sällan blir som man tänkt sig. Vi har alla utvecklats åt olika håll och den där sammanhållning som vi hade, den finns inte längre.

Här ska den gamla klassen samlas i en liten avlägsen stuga, där de haft fest förut när de fortfarande var skolkamrater. Naturligtvis spårar det ur, flera faller tillbaka i sina gamla roller och spökvandringen i skogen är det väl ingen som egentligen känner för, men för att hedra de som ansträngt sig för att det ska bli så spöklikt som möjligt, går i alla fall några in i den mörka skogen med ficklampor som enda ljuskälla.

En hittas mördad - det är Jack, numera halvkändis och som på instagram hintat om att han ska skriva en bok - en bok om livet i Hagfors. Om klassen och vad som hände? Finns motivet långt tillbaka i tiden, eller hände något under festen? Jack var redan från början den som flickorna svärmade omkring, den som var karismatisk och en ledartyp.

Ninni Schulman skriver lättläst och spännande. Personerna får liv och substans, hon lyckas gestalta dem alla, översittarna, medlöparna, mobbarna och de mobbade och poliserna i Hagfors, deras privatliv och yrkesliv. Det är ett sant nöje att läsa hennes berättelser.

Här handlar det om journalisten Magdalena och hennes gamla klass, men även om hennes engagemang för flyktingarna och de hatbrott dessa utsätts för.

Dagens samhälle tränger sig på. Magdalena får motta hot och hat i mail och det beskriver väl vad dagens journalister och andra offentliga personer utsätts för - både i sociala medier och direktadresserade mail och sms. Detta är en skam för vårt samhälle och ett hot mot demokratin, alla har rätt till en åsikt och uttrycka den, men inte med hot, vare sig hot mot en enskild person eller personens anhöriga.

Adlibris Pocket Bokus Inbunden Pocket CD