Denise Mina är en av mina
favoriter i deckargenren. Hennes polis Alex Morrow balanserar envist
rakryggad och hederlig på – som det känns – slak lina. Hennes halvbror är
kriminell, inte så lite heller, men Alex vet inte riktigt, och vill
inte veta. I den här boken ska snart hennes tvillingar döpas och
hon funderar på om hon ska be brodern bli gudfar.
En maskerad man rånar postkontoret i
Glasgow och en äldre man som står i postkön med sitt barnbarn, verkar
känna igen rånaren. Han lämnar barnet till mannen bakom i kön och
hjälper rånaren, packar ner pengarna och bär dem till dörren där
han belönas med en skottsalva från AK47:an i rånarens hand. Den
gamle mannens handling förbryllar, varför hjälpte han till. Han
har hela sitt liv varit hederlig och inte umgåtts i kriminella
kretsar.
Politikens guldgosse Kenny har gjort en
Clinton och nu skriver en stor tidning om hans bravader med en ung
kvinna. För att rädda sitt äktenskap tvingas Kenny förneka och ta
beslutet att stämma tidningen för ärekränkning, med risk för att
både förlora sin förmögenhet och kanske ändå äktenskapet. Allt
hänger på att den unga kvinnan inte pratar bredvid mun.
Poliser utsätts för mutförsök och
utpressning. Att det finns ohederliga poliser inom kåren är välkänt bland de kriminella.
Det är ingen vacker värld Denise Mina
målar upp. Korruptionen genomsyrar samhället, på alla nivåer.
Hennes böcker är samhällskritiska och berättelserna rör sig ofta
i fattiga arbetarkvarter. Det gäller att låta läsningen ta tid,
slarvläser du så kanske du tappar tråden. Hon är oerhört
skicklig att beskriva samhällets avigsidor.
