GOTT NYTT 2011...

Hade precis sparat den här bilden, det här fotot till ikväll,för att önska er alla en otroligt underbar nyårshelg ,men så kom jag ihåg ikväll att hur många är inne på bloggen för att kolla om någon lagt in en blogg.....inte så många.
Dom flesta är upptagen av nyårsmaten, nyårsfrämmande, skål hit och skål dit och bara kärlek om varann, och en väntan till tolvslaget då alla skall skåla med varann och bara vara så lycklig.



Idag var vi ute på en promenad...och äntligen fick vi se lite av solen.



Må vara uppe bland molnen, vi hann aldrig se solen, men den fanns där och färgade himlen alldeles underbar i alla dess färger, och jag klickade och klickade....



Sen när vi hade kommit hem och fixat till oss, dock inte sminkat bort  mjukisbyxor och "det som är mysigt hemmavid" så blev det att börja att fixa till förrätten till nyårsmiddagen.
Det blev en skaldjustallrik, scampiräkor och pilgrimsmusslor och västerbottenostflarn....
Mums mums.....



Sen tände vi eld utomhus, och jag fotade....



Tänk vad elden kan vara underhållande i sin mångfald.



Sen åt vi varmrätt, stekt renbogbiff med stekt poatis, stekt kantarell och en sås av rödvinsfond...



Så underbart gott, en underbar nyårskväll, inte så annorlunda andra kvällar....och jag vet inte vart detta foto kom ifrån.
Jag sitter här å bloggar och Rantafar sitter å väntar på hockey...och sen blir det nyårsafton hos alla och hos oss också. Imorron när vi vaknar är det 2011 om vi vill eller inte, om vi haft en bra nyårsafton eller inte....livet rullar på och vi med.
Hoppas iallafall att alla mina bloggvänner har en bra kväll och att mina barn har en underbar nyårskväll...vi hörs imorron...nyktra och samlade inför ett nytt ÅR 2011....
GOTT NYTT ÅR......



Tänk att jag bloggat sen februari 2010....



Satt här, så där kvällen före sista kvällen på året, låter knäppt, men kan man säga att det är uppesittarkvällen före nyårsafton, och funderade på en liten tillbakarblick på året.
Vem skulle vara intresserad, funderade jag ett tag....tja kanske någon av mina goa läsare som gillar att läsa det som finns på min näthinna. Rantamor På Näthinnan.
Och jag älskar ju att skriva.
Första fotot jag hittade som jag bara älskade att komma ihåg, var en sensommar kväll när jag stekte pannkokor till mig och Rantafar uppe i fjällen vid Saxån.
En helt magisk kväll, naturen brann av alla höstfärger och vi fiskade och



åt pannkokor som var stekta på öppen eld, och smakade bara himmelskt.
Ett guldkorn av vårt liv.



Sen gick, naturligtvis tankarna till det helikopterlyft som vi gjorde, jag och Rantafar, och som kom att bli hela sommarens höjdpunkt.
Det var så vackert att flyga över fjällen, naturen var så enorm att jag fortfarande idag blir tårögd.
Jag bara knäppte foto på foto ut genom helikopterfönstret och glömde att jag var ....just höjdrädd.

Tre dygn fick vi i ett riktigt paradis, och när vi landade rann mina tårar, för aldrig, aldrig att jag hade kunnat tro att det kunde vara så VACKERT så ENORMT så....ja jag vet inte vad jag ska skriva. Men stillheten, tystnaden vi bara njöt och njöt och njöt.....

Och fiskade och njöt. Nätterna i tältet gick så bra, vi sov som uttröttade småungar, men att krypa ut och krypa in i tältet skvallrade om att vi inte var trettio år längre.
Vi förbannade dom låga tält som görs idag....att krypa när man fyllt trettio, fyrtio, femtio å några år till är fan inte lätt (usch nu svor jag så här i slutet av året me).
Men helikopterlyftet till Daimanjaure vill jag göra om, och ska jag så krypa in å ut i tältet ett år till... så må jag då göra det, bara jag får göra det tillsammans med Rantafar.

Sen glömmer jag inte den första aborren som LillaC, våran solstråle, drog upp och den glädjen han visade, och då tänkte jag, att det är nog varje liten unges rättighet att få fiska aborre.



Och att få sova i tält med mamma och pappa vilken lycka. LillaC ville gå å lägga sig hela kvällen för det var så spännande, tänk att få sova i tält i Borgafjäll i en nyinköpt sovsäck, gissa om LillaC var lycklig.



Jag började blogga i februari, förstod nog inte hur jag hade saknat mitt skrivande, när jag började så sprutade texten bara ur mig. Fotandet kom som grädden på moset, jag hade ju inte riktigt förstått att jag skulle kunna fotografera, men så köpte jag Rantis lill-Nikon,



och plötsligt tog jag hoppet ut och började fotografera, och oj va kul det var.



Plötsligt låg jag bara där på marken och fotade allt möjligt, jag blev blöt och jag blev skitig, jag kröp och jag fotade, Rantafar skrattade så tårarna rann och plötsligt kände jag att jag älskade att fotografera, jag älskade ju redan att skriva, och så detta.Och som att det inte var nog med det, så har jag fått så enormt, otroligt, fina bloggvänner som läser min blogg, och jag kan kika in till dom precis när jag vill....alltid välkommen.



Vilket år, vilket jävla bra år jag har haft, bloggandet har berikat min själ och tillika gjort att det är bra mycket mera damm i hörnen här hemma, men jag som jagar damm...jag skiter i det...tjohooo.
Så TACK alla bloggvänner för ett underbart 2010 som jag ramlade in i när jag klev in i bloggvärlden, hoppas ni följer med mig in i 2011.
Gott Nytt År.



Mellandags rean....

I mellandagsreans tid, så passar väl detta foto bra.
Det är taget senast jag var med Rantafar på rean, han kan ju absolut inte hålla fingrarna i styr, utan vill ju alltid kolla vad som finns inunder. Förstår ni varför han inte får följa med i år ???
Och som att det inte var nog med att han skulle kolla storlek...eller material..... den lättklädda modellen stod i skyltfönstret .....förstår ni, och i vår dotters affär till råge på allt.
Så nu får han inte följa med....och det är ju säkert just detta han ville uppnå, att inte behöva åka med på någon mellandags rea, aldrig någonsin mera.
Ska jag vara riktigt ärlig så är inte jag heller så hugad att gå runt och trängas med stressade människor, och slita i kläder, svettas i provhutter....hutter, jag menar provhytter naturligtvis.
Och när man äntligen har stått i kö till dessa "hutter" så passar inte fanskapet, och jag svär över hur små storlekarna har blivit.
För inte kan det vara så att jag har ökat i omfång, jädrar, nu måste jag nog öka förbränningen på något sätt, eller byta kock.
Ja just det, så var det ju, det blev ingen mellandasg rea här inte. Ett elakt virus härjar i våra storkroppar, näsor rinner, halsen är sträv och hostan skorrar och....atjooooo...förlåt, hoppas jag inte smittar ned er alla läsare. Aaatjoooo......igen.
Men det går över, bara vi hostat färdig.



Hittade den här vackra skogsblomman som jag fotat i fjällen i sommrast, i mitt fotoarkiv.
Fastnade för den vita rena skönheten, och jag vill ge den till ALLA min bloggläsare och önska ER ALLA ett UNDERBART 2011.
Det är två dagar kvar av det gamla året innan det är förbrukat, och jag hinner säkert blogga mera innan nyår.
Som sagt jag har svårt att vara ordlös, sätter jag mig vid datorn, så dansar mina fingrar på tangenterna, ja inte så där snyggt utan mera pekfingermodellen *skratt*.
Näe, nu ska jag ta hand om min snoriga Rantafar, som inte fick åka på mellandags rean, men som är bra lycklig inför detta faktum.

Tjingeling på er.



Blev inte OrdlösOnsdag idag heller....

Skulle tro att dom flesta av oss är rätt trötta på tomtar så här i mellandagarna. Men jag är ju lite konstig, jag gillar att flytta runt mina tomtar ända tills vårsolen kommer fram, då stänger jag mitt tomteskåp.
Då vill mina tomtar vila.
Och se här har tomtefar klätt av sig, och hotar med att gå i strejk, efter en jobbig julafton, så nu går han omkring i tomteskåpet i sin mysdräkt.....tomteluva och tofflor...
Nakenfistomten, sa LillaC.



Och hans kompis, som behöll alla kläder på, han kröp under täcket, fisade lite och somnade sött med sin kissekatt på armen.
Och tro om han inte ställde mobilen på väckning december 2011....så att han hinner snoza ett par dagar innan julafton.
Sov gott, ses i nästa år söta tomtefar.



Tisdagstema - Morgon mellan fjällen..

Tisdags - Tema är Mellan. Och nu är vi ju mellan jul och nyår, mellan två stora helger.
Men mina tankar kom lite konstigt ifrån imorse, hörde Pontare sjunga "Morgon mellan fjällen...." den karln kan då sjunga. Han gav mig rysningar och psalmen ett liv.
Och visst det är något speciellt med en morgon i fjällen, det är alltid speciellt att vistas i fjällen.
Här har jag fångat solen mellan fjällen i vårvintras. Naturligtvis Borgafjällen, och faktiskt så går stigen upp till Borgahällan här, och där gick Rantafar i upp i vackra höstfärger.
Naturen har så många ansikten och så mycket att ge själen, att jag nog aldrig kommer att kunna förstå ordet "lappsjuka"....
Mera mellan hos Tisdagstema.http://tisdagstema.se/

En jul på Tomtebo....

Så var det äntligen dags för julbordet, och det blev ett förbaskat spring. Alla hade någonting att del av. Det var bara två killar som förstod att ta det lungt, som väntade på tomten och byggde lego.



Snapsen står å väntar på sin sillabit...och årets snapsvisa stod Rantis för..."taggetråd å taggetråd, är en tråd me taggar på.."skål....



Och för att ingen skulle behöva fråga "va är det där fö något?" så hade fiffiga Em skrivit lappar på alla olika serveringfat, och vad dom innehöll, på julbordet....ja inte potatisen då...kanske.
Men allt annat gott, som knytkalaset bestod av, så var det bara att hämta sin tallrik från det fint uppdukade bordet, och hugga in på årets julmat.
Och nu var det bråttom...för tänk om tomten skulle komma mitt upp i allt idisslande....



LillaC håller utkik efter tomten, han hade ju väntat hela dagen, årets längsta dag för en fyraåring. Men hallå ...jag tyckte att jag såg tomten....kom skynda er.....

TITTA DÄR SER JAG TOMTEN.....HAN KOMMER HIT......
LillaC var så glad att se tomten, men höll sig lite med mamma ändå. Men eftersom det stod C på nästan alla paket, så tyckte han nog att tomten var bra snäll, men någon kram var inte att tänka på. Sen sa tomten hej och det var dags att öppna alla paket.
Och nog hade LillaC varit snäll alltid....så många paket som han hade att öppna.
Han hade sagt till på förhand att han helst inte ville ha nå mjuka paket, men när han öppnade sina mjuka paket blev han lycklig då med, eftersom det alltid fanns någon känd seriefigur tryckt på, som han gillade.



Och ja just d ja....här kan ju ju se vad grabbarna som struntade i att hjälpa till med julmaten gjorde. Hm...
Men legoborgen, den var rolig att bygga med morbror Ante, han var ju så duktig på sådant, tänk va roligt med julafton, när man har fått så fina julklappar.
Jag, LillaC`s mamma och pappa och Rantis spelade, "vem vill bli miljonär"....och jag kan ju säga som så, att jag blev då inte rik....
Men ännu värre gick det för LillaC`s pappa som åkte ur på en tusen kronors fråga =)
En riktigt mysig JULAFTON blev det på Tomtebo, tack vare en mysig familj att fira den tillsammans med.
Tjingeling från en julig Rantamor.....



Måndagstema - 2010



Petunia ville i sitt Måndagstema att vi skulle illustrera det som hade stor betydelse för 2010.
Inget att fundera över. Jag tänkte genast på vår helikopter färd upp på Dajmanjaure, tre dagar på ett helt makalöst underbart kalfjäll.

 

Jag hade ju aldrig åkt helikopter innan, vilken upplevelse, och jag knäppte foto på foto, men det största minnet finns nog på näthinnan.
Vi sov i tält, vi kom på att vi inte var trettio år mera, när vi skulle krypa ur och tältet, men jag skulle absolut göra om den resan.



Så underbart att kunna ströva runt, med ryggsäck, sätta sig ned och bara njuta.
Och fisket var helt otroligt med dessa vackra feta öringar som man kunde se med blotta ögat, i det klara kalla fjällvattnet.
Något att drömma sig tillbaka till, och mitt stora minne från 2010.

Fototävling hos BP - Titta ner.

Oj en fotoutmaning, måste bara vara med, så kul.
Titta ner, vill BP att vi gör, jaha ja då tittar jag ned i min blå glasiga skål men rinnande vatten i.
Klick så var det klart.
Mera kan ni se hos BP.http://bp-computerart.blogspot.com/2010/12/spontan-fototavling-2-titta-ner.html

En kall Julaftonsmorgon, men ändå varm....

Så vaknade vi på Tomtebo (så passande namn på julafton) till en pladdrande glad fyraåring, som poppade upp ur sin säng, och var bara så lycklig, vi låg kvar i sängen och hörde hans lycka.
Och tomten hade lämnat paket, och i paketet fanns ett par urtjusiga tofflor. Klart att dom var till LillaC.

Hela allt doftar jul i huset, och en hand som kan allt om designe och dekoration hade gått runt omkring överallt och gjort jul. Lilla C`s mamma.

Hur läckert som helst var denna juldekoration, jag tyckte det såg ut som tranbär doppade i socker.

Och dessa röda hjärtan ville man bara smaka på, men dom var av trä och bara för dekorationen och för våra ögon...förresten inte så bara...utan vackra.
Vi åt en god frukost, gick omkring i myskläder och bara pratade med varann.
Efter uppsittare och utesittarekvällen, och allt otroligt roligt vi fick höra, och skålade för, så var vi otroligt glada allihop.
Och sen var det länge sen vi hade träffat varann, så kärleken blev så varm och innerlig....
ja jag bara pratar för Rantafar och mig....




Så tyckte vi att det blev bra med en liten promenad. Men det var kallt och det nöp till i kinderna och LillaC blev alldeles röd och lycklig på kinderna.

 

Och så kom också Morbror Ante ut...precis när vi skulle gå in. Men sa LillaC "du är ju inge röd om kinderna Ante" ...joho sa han och körde ned sitt ansikte i snön.
Därav LillaC`s min..."Ante är bra tokig"....



Kolla Ante nu ska jag göra en snöängel....
Promenaden blev inte så lång, det var kallt, kallt och vi beslöt att gå in och göra oss iordning för julaftonen.
Och eftersom jag inte har hunnit kolla på just julaftonsbilderna ännu, så får det faktiskt bli en blogg till om julen...
Tjingeling vad jag är lycklig som har en familj....
att älska.



En kall men mysig uppesittarkväll.....

Uppsittarkvällen på Tomtebo, slutade trots mycket velande, ute i snödrivan framför en varm och mysig eldstad. Utetemperaturen var runt -20 nånting, så det bet ordentligt i kinderna.
Men Lilla C`s föräldrar hade ordnat så mysigt på sin altan, grävt långbänkar i snön och täckt me fårskinn för att rumporna skulle hållas varm.

Så när äntligen den velande långe mannen, hade tänt brasan, och den ännu skeptiskt velande familjen hade enats, fått på oss alla tjocka kläder, kalsonger, tjocksockar, så var vi plötsligt där ute, och glada miner blev det, och glöggen värmde fint i magen.
Kvällen var ändå härlig trots kylan...lite magiskt att sitta där ute, istället för att sjunka ned i en fotölj framför brasan.... som brann på tvskärmen....konstigt men kul.
Och tv program behövs ju inte i en glad och pratsam familj.....man hör inte ens texten på tv kan jag lova.



Och Rantafar trivdes i sin lånade ryssmössa och värmande dryck i glaset. 
Inte alls dumt att sitta runt en värmande brasa, med hela familjen samlad, inte undra på att han ser nöjd ut.



Men kolla en fotograf till !!!!
Klart att Rantis och jag fotograferade allt vad vi orkade. Och fördelen med att vara just fotograf är att man sällan behöver vara med på bild.



Jahaja....sa LillaC`s mamma, när hon äntligen hade fått tjatat ut...nästa alla (en sov sött i sin säng, och en var så frusen och småkrasslig att han kollade genom fönstret) "vad tyckte ni nu då, alla ser ju ut att trivas, jag sa ju att det var mysigt".
Och visst var vi alla överrens om att det var annorlunda att sitta ute på uppesittarkvällen, och man kände sig nästa religös där ute. Som jag brukar säga att min religion finns i naturen, och då handlar det inte om någon skäggig jesufigur, utan om en inre frid, att få känna och uppleva naturens storhet och stillhet, och därtill kärleken från en varm familj.



Tänkte skriva,  att vi avslutade hela "andakten" med att skicka upp en sån där "rislykta" i  den mörka , kalla kvällen. (och skrev det också ?? )
Men sanningen är att vi började hela "seansen" med att just skicka upp den, och den drog iväg så fort att jag knappt hann få någon bild på den.
Jodå LillaC`s föräldrar hade rätt, det var en mysig kväll, och ett kul minne att lägga till i minnesbanken....hoppas bara att det inte ramlar bort, med hjärncellernas förminskade antal.

Näe fortsättning följer...
Mellandags Tjingeling...
Eftersom det verkar som att jag inte riktigt vet vad jag drack på uppesittarkvällen...trodde det var glögg, men LillaC`s mamma var av annan åsikt...jag drack irish coffee (hoppas jag stavar rätt nu för annars får jag väl fan för det också).
Iallafall, det jag drack var gott...och näringsrikt..tror jag ????
Och visst förstår jag att inte långe mannen vill ha mig där...slänga snusen omkring sig så där, klart han måste dammsuga !!!!!