The Kennedys

Om en knapp timme visar svt den andra delen av The Kennedys. Ni missar väl inte den? Jag såg första avsnittet och gillade det starkt! Jag älskar att de inte bara skönmålar allt och alla. Kennedyfamiljen känns som riktiga människor med alla sina fel och brister, jag vågar till och med säga att jag är mer fascinerad av dom nu, när inte allt är så himlans bra och perfekt. En stor eloge också till ALLA skådespelare som gör det otroligt bra. De har verkligen lyckats få till känslan och stilen och fångat familjen Kennedys essens (det känns så för mig i alla fall). Även utseendemässigt är flera av dom skrämmande lika!

Har du sett den? Vad tycker du om den? Den har ju väckt ganska starka känslor i USA...

Jönköping i mitt hjärta

På bloggen Försök att inte se så snygg ut tycker jag att A.M.O gör ett bra jobb med att framhäva det fina med sin stad Umeå. Så, nu börjar kampanjen Älska Jönköping på den här, min blogg. Än så länge har jag inte stött på någon bokbloggare (eller annan bloggare) som bor i Jönköping, denna vackraste av vackra städer. Jag menar, bara en sådan sak som den fina vätterstranden. Eller HV. Eller Ica Maxi... Ja ja, i alla fall... Nu ber jag er jönköpingsbor: Gör er hörda! Var stolta! Och kommentera gärna här nedan om att ni finns så jag kan hitta till er.

Ni missar väl inte Talang 2011 ikväll. De befinner sig i den mycket talangfulla staden Jönköping!

Vill bara säga en sak....

...jag gillar verkligen de nya pianisterna i Så ska det låta!

Min dag, än så länge

Jag har varit vaken typ hela natten, så idag blir det inte många knop gjorda. Jag är inne på fjärde muggen kaffe (inte så farligt ändå!) har dock inte ätit så himla mycket än. Vilken tur att jag köpte The Big Bang Theory säsong 3 igår. Det har varit perfekt att beta av lite avsnitt på den och få skratta lite. Inatt satt jag uppe och läste ikapp mig på google reader. Läsa bok gör jag också idag, men inte just nu, för nu är det skidor på tv:n. Både på längden och utför. Mys!

30 roliga minuter är bättre än inga roliga minuter

Lördagsunderhållningen på tv är inte mycket att ha. Jag älskar i och för sig att höra Petters versioner i programmet Så mycket bättre, men annars vet jag inte. Musiken i Så mycket bättre tycker jag är kul att höra, men deras aktiviteter och allt det hade jag kunnat skippa. Resultatet blir att jag ofta har datorn på samtidigt.

Har man tur går det någon film som man inte har sett allt för många gånger de senaste åren.

Men sedan kommer det. Höjdpunkten. Robins! Just ikväll med Håkan Hellström, som var helt fantastiskt rolig ikväll. Det är nog Robin som gör det. Alla intervjuer blir roliga. Jag har varit svag för Robins! sedan det startade och jag hoppas det kommer gå länge. Kul också med en svensk (eller ja, skåning) som lyckas göra en så bra och rolig talkshow.

Är det att vi gottar oss i andras misär?

Jag såg veckans Babel (här är babel på nätet) och det handlade bland annat om mis-lit. (Kort för misär-litteratur.) De senaste åren har böcker som Pojken som kallades Det och En blomma i Afrikas öken tagit över listor och försäljning. Det är inte böcker det talas så mycket om i bokbloggsvärlden, och jag vet egentligen inte varför. Eller, jag vet lite varför. Det verkar som att det är fler än jag som inte gillar den här sortens litteratur. Det finns en del bra böcker även i denna genre, men det är inte den genren jag helst läser. Men även om man läser den eller inte är det ju ett intressant fenomen! Hur kommer det sig att sådana här böcker funkar så bra? Vad är det i dom som lockar?

Babel listade tre saker som mis-lit-genren kräver. Överjävligt liv, lyckligt slut och den ska vara sann.

Okej, vi kan börja där. Hur "sant" är det med alla dessa lyckliga slut? Att vilken smäll man än får av livet, så var det "meningen" att det skulle hända och jag är glad att det hände, för nu har jag insett än det ena än det andra. Är det bara jag som känner att ibland är det vissa grejer som bara suger? Visst, man kanske växer som människa på köpet, men snacka om att leta efter en "mening" och några "muntra upp-ord" när man tar till den klyschan. Jag hade hellre levt utan den "utväxten" av mig själv!

Åter till ämnet, vad beror det på att den här sortens litteratur lockar? I Babel pratade de om att man testar och utvecklar som empatiska känsla, och det håller jag med. Det är nog en del i det. Men sedan tror jag också det har med nyfikenhet att göra. Vi vill veta vad som hänt, och nästan "gotta" oss i det. För att sedan kunna lägga boken och därmed det obehagliga ifrån oss. Är det någon sorts balans inom oss som behöver en del lycklig och en del elände? I perioder när jag har det bra i livet, då läser jag gärna sorgliga böcker och ser sorgliga filmer. När livet är lite tuffare ser och läser jag gärna mer lättsmälta, glada saker.

Läser vi mis-lit av samma anledning som vi kollar på skräckfilmer? Jag tror det. Och av samma anledning vi gillar bergochdal-banor. Vi gillar att bli skrämda när vi vet att det är under kontroll och inte på riktigt. Vi kan sluta när vi känner för det.

Ja, det var ingen enkel fråga det här! Finns kanske inget rätt eller fel som svar. Jag kan i alla fall konstatera att det inte finns något enkelt svar :)

Jag skriver och skriver och skriver...

Så, jag har alltså tagit på mig att föra över mina lästa böcker från 2005-idag i min nya läsdagbok. Det var kul de första tre-fyra sidorna, sedan var det... inte så roligt längre! Usch, tråkigt är det och ont i handen gör det (det märks att man inte är så van vid att skriva mycket för hand längre). Men, det blir bra, och det ska bli roligt när det är klart. Jag är nöjd. Nu är jag inne på år 2010, så nu blir det att titta lite på idol och skriva lite till, så räknar jag med att vara färdig alldeles strax :)

In med bollen i mål!!!

Inspelningen för Desperate housewives är redan inställd, så nu är det klart för start. För ni är väl med mig? 4:an. Klockan åtta. Fotboll. Em-kval. Sverige-Holland. Nu kör vi. Heja Sverige! Kom igen nu!!

Kan inte läsa

Jag såg precis ett program på tvåan som heter Kan inte läsa. Det är en brittisk dokumentär som handlar om vuxna som inte kan läsa. Och då menar jag ingenting. Någon av dem kan se att det står 'the' eller 'and' men de flesta kan inga bokstäver alls. Det hela känns väldigt sorgligt. Det ÄR sorgligt. För det är inte det att de struntat i skolan, de har verkligen försökt, men det går liksom inte... De är så passionerade vad gäller böcker och läsande och de känner att de missar massor. De vill kunna. En kille på 28 berättar att han suttit i klassrummet på alla lektioner, han har aldrig skolkat eller struntat i skolan. Han ville lära sig läsa, men när han inte kunde uppgiften läraren gav ut till klassen fick han en meninglös uppgift som han inte lärde sig någonting på, som ingen skulle lära sig någonting på. Ingen gav honom chansen. Han satt på slutproven och ville göra dom, han satt hela tiden ut, men han kunde inte svara på någon av frågorna för han kunde inte läsa någonting av vad som stod i testen.

Det är en kvinna, hon vill verkligen kunna läsa. Hon har böcker hemma som hon går och känner på och bläddrar i och drömmer om att hon en dag ska kunna läsa. Hon tycker att mönstrena i Shakespeares böcker är fina och önskar så starkt att hon en dag ska kunna läsa honom och alla sina andra böcker. Ingen mer eller mindre än någon annan. Hon vill läsa alla.

Det är en scen när en kvinna går till affären och kan läsa att det står 'ham' på pålägget och 'mars' på chokladbiten, och hon blir så glad. Man ser hur glad hon är och att hon känner sig stolt att hon kan klara av att läsa själv. Hon är 58 år och fick aldrig någon chans när hon var ung och gick i skolan. Lärarna visste väl inte vad de skulle göra.

Det är en scen när två av damerna står på toaletten och pratar. En av dem berättar så stolt att hon inte bara har läst en mening, hon har faktiskt läst en hel bok! Hon läste en barnbok på biblioteket. Hon är så glad och stolt, och jag erkänner, jag fick en tår eller två i ögat...

Jag blev starkt berörd av dessa människor. Och läraren de har är passionerad och är beredd att göra vad helst han kan för att hjälpa var och en av dem. Det här är första delen av tre, och om du har möjlighet tycker jag att du ska kolla på den här lilla dokumentärserien.

Jag vet inte hur mitt liv skulle se ut om jag inte kunde läsa. Inte bara böcker skulle försvinna. Ingen dator, inget textat på tv, inga tidningsrubriker, inga etiketter på matprodukter, ingen tv-tablå, inga sms, inga instruktionsmanualer. Ingenting. Hemskt. Vad skulle man göra på dagarna?

Film igen... och lite tv...

Sommarkursen jag går på distans har börjat, och likaså har mitt pluggande. Jag läser lite skönlitteratur också, men det blir mest fotboll och film när jag inte pluggar...

Inatt på tv gick filmen Saw som är regisserad av James Wan. Varför har jag inte sett den filmen förut? En väldigt spännande film med ett slut som i alla fall inte jag såg komma... Inatt visar de Saw II, och jag kommer då sitta klistrad!

Filmerna är en skön avbrytning till allt bröllop som visats hela hela dagen på tv på två (TVÅ!!!) kanaler. Men jag måste säga att jag sett lite av vigseln och Kronprinsessan var väldigt vacker, hennes klänning var fantastisk och de båda såg så kära så kära ut!!

Häromdagen såg jag Quentin Tarantinos The Inglourious Basterds. Vilket mästerverk! Tarantino är en abslout favorit jag har och jag köpte självklart denna film när den kom ut, men det har inte blivit att jag sett den förrän nu. Filmen utspelar sig under andra världskriget, Brad Pitt och den otroligt vackra Mélanie Laurent har huvudrollerna. En av de bästa filmer jag sett på länge (såsom det brukar vara med Tarantinos filmer). Älskar stämningen i filmen och handlingen och musiken och dialogerna och skådespelarna och.... Ja, jag älskar hela filmen helt enkelt!!

(En roll spelades av ingen mindre än B.J. Novak. Han arbetar med den hysteriskt roliga tv-serien The Office, där han också skådespelar (den amerikanska versionen).)

'Gammal' film på svt inatt!

Kollade precis tv-tablån för kvällen, och då visade det sig att svt väljer att visa filmen Rebecca som är inspelad 1940 i natt, precis när jag tänkt att jag borde se fler filmer som är inspelade innan 1960. Regi av ingen mindre än Alfred Hitchcock han själv. Tacka vet jag svt! Jag kommer inte orka sitta uppe, men jag har ju min livsviktiga 'inspelningsbox' så det blir till att spela in...

Bokens historia

På svt:s nyhetsmorgon idag pratade Yukiko Duke om bokens historia. Jag tyckte inslaget var intressant och alldeles för kort. Jag hade velat höra mycket mer. Så pass att jag garanterat kommer läsa på mer i ämnet. Hon berättade att det var Gutenberg på 1400-talet som uppfann boktryckarkonsten (på papper), att piratkopiering existerade redan på 1500-talet där bland annat Shakespeare var drabbad.

Hon pratade även om en del tankar om läsplattor. Hon sa att hon tyckte det var lite bökigt att bläddra med den, och att om man skulle gå tillbaka i boken för att till exempel påminna sig själv om vem en viss person är så var det svårt att hitta och krångligt. Men hon trodde inte att boken kommer försvinna, utan att läsplattan mer blir som ett kompliment, och att den förhoppningsvis gör att fler hittar till läsandet och den 'riktiga' boken.

Även jag har tänkt en del på det här med läsplattor. Jag tror inte heller den fysiska boken är hotad, men hur kommer utgivningar av böckerna påverkas? Kommer det bli färre sorters böcker som trycks upp? Kommer det bli så att de böcker som trycks är de böcker som tilltalar de stora massorna? Eller blir det tvärtom; att det blir fler 'smalare' böcker som trycks?

Jag har inte sett eller provat någon läsplatta ännu, så jag vet inte om jag tycker om det eller inte, men om jag skulle använda en tror jag inte det blir att jag sitter hemma och läser på den, utan mer när man reser, är på semester, när man pendlar, fikar, ja ni fattar. Hemma vill jag ha min bok. Idag har jag alltid med mig en bok vart jag än går, och den vanan tror jag blir svår att bryta. Det är svårt att lära gamla hundar att sitta. Samtidigt har människan väldigt lätt att anpassa sig till nya saker, och det skulle vara skönt när man åker bort att slippa släpa på flera böcker.

Men jag gillar att ha boken jag läst, att placera den i min bokhylla. Jag sitter ofta och tittar i min bokhylla och tänker på böckerna jag läst. Som en påminnelse. Ofta kommer jag även ihåg var jag läst boken, vilken årstid det var, hur jag mådde. Fast oftast inte vilket år det var... När det kommer till böcker är jag en verklig samlare och jag skulle inte bli lika tillfredsställd av att ha dem på en läsplatta. Jag har fortfarande lite jobbigt med att köpa musik på itunes istället för en cd-skiva även om det är mycket smidigare och jag kan lyssna på den var och hur och när jag vill plus att det är bättre kvalitet plus att man enkelt kan göra olika spellistor plus en hel hop andra fördelar. Som ni förstår är jag splittrad!

Babel

Jag kollade precis på veckans Babel. Jag har varit lite nyfiken på Andres Lokkos samlade texter som kommit ut nyligen, och efter att ha sett hans intervju är jag än mer intresserad. Jag tror inte jag läst hans artiklar innan, så vad säger ni? Är de läsvärda? Jag tänkte att det kanske är bra som sommarläsning..?

Skavlan

Åh, på Skavlan igår var little Steven gäst. Jag är ett stort Sopranos-fan, och personen jag älskar allra mest i serien är Silvio Dante (little Steven). Han berättade i programmet att han håller till en hel del i Norge då han jobbar med ett rockband där. Han menade också att han tycker Skandinavien är mer rock'n'roll än något annat ställe. Vet inte om han verkligen menade det, och det är kanske inte det första jag tänker på när jag tänker på Skandinavien, men vem vet.. Han har säkert rätt :) Hade älskat att få vara med på hans rock'n'roll bröllop han berättade om! Det var i och för sig för 27 år sedan, och då var jag ett år, men ändå...

Även intressant att se Ola och Noomi Rapace, Anja Pärson, men framför allt gillade jag killen med cerebral peres (eller hur det nu stavas) som hade gått 50 mil i vildmarken. Helt otroligt! Och när Skavlan frågade honom vad han saknat mest när han levt på frystorkad mat och utan toalett osv i flera veckor blev svaret champagne :)

Dating in the dark

"De får gärna bestämma i sängen, men inte utanför sovrummet."

"Henne jag har störst chans att få ligga med efter programmet."

Allvarligt!? Vad är det här för guldkorn tjejerna får chans att dejta? Finns det kvar tjejer som blir tillsammans med en sådan kille? Finns det fortfarande sådana killar? Jag blir mörkrädd!

Finns i alla fall lite rättvisa i världen... Han blev bortvald :)

Boston tea party

Kollade på veckans Boston tea party som denna gång handlade om manligt och kvinnligt. Intressant. Speciellt en sak fick mig att börja fundera. Det var när min favorit, fysikern Patrik Norqvist, berättade att man tidigare tävlade både män och kvinnor tillsammans i os i lerduveskytte, men efter 1992 då en kvinna vann, började man tävla män mot män och kvinnor mot kvinnor igen. Och för att man inte ska kunna jämföra männens och kvinnornas resultat tävlar de i olika grenar. Allvarligt!? Varför? Vad är männen så rädda för?

Melodifestivalen

Då var det finaldags. Jag ska erkänna att jag inte hört alla bidrag i sin helhet, men jag håller båda mina tummar för Salem al Fakir!! Jag tycker Keep on walking är den bästa låten och den lyssnar jag på här hemma på repeat :)

Heja Salem!

Tv-tittande

Jag älskar os, och gick in i någon slags os-koma i år. Extra kul var det ju när det gick så bra för längdåkarna! Det kändes ändå okej när det slutade, för då var det säsongspremiär för så många serier. Desperate housewives, Grey´s anatomy, House, Criminal minds, Christine för att nämna några. Cougar town har nu börjat och som ett gammalt vänner-fan satt jag spikad framför tvn. Jag tycker serien verkar bra... Tittade igår även på Dating in the dark och det var ganska intressant...

(Jag inser att det är många program från kanal 5)

Jag önskar att The Office börjar snart också, så är det nästan komplett!