Veckans kulturfråga v. 8 205

enligt O: Veckans kulturfråga v. 8: Vilka böcker skulle du vilja se som film eller TV - serie?

Jag tänker ofta när jag läser böcker att den här skulle bli en utmärkt film. Också jag föredrar egentligen serier. Men det viktiga är ju att rätt skådespelare väljs. Jag skulle kunna tänka mig att Olle Lönnaeus romaner skulle passa som filmer. Några kanske kunde bli serier, till exempel de som har samma huvudperson; trilogin om antihjälten Jonny Lilja, 43, som inleds med Jonny Liljas skuld. Alla Lönnaeus böcker tilldrar sig på Österlen och i södra Skåne över huvud taget. Bygdedjuret av Sven Olov Karlsson skulle bli en fin autofiktiv, bygde- och släktfilm eller serie. Jonas Karlsson i huvudrollen, kanske? Carola Hansson har skrivit en trilogi om två av Leo Tolstojs barn och en sonson; Andrej, Med ett namn som mitt och Masja. Masja var nummer sex i barnkullen och faderns favorit. Men inte moderns. En kan ju tänka sig att mor och dotter var rivaler om mannens/faderns gunst. Masja var ful och klok och enligt fadern vacker på insidan. Frances McDormand kunde spela Masja. Kanada av Richard Ford skulle bli en utmärkt film. Det var vi alla överens om när vi läste den i läsecirkeln. När vargarna kom av Charlotte McConaghy handlar om att återinföra vargar i de skotska högländerna för att upprätthålla balansen i ekosystemet. Den drivande i projektet, Inti Flynn, kunde med fördel spelas av Claudie Blakey. Hennes argaste fiende den storvuxne ruffe vargmotståndaren, Red McRae, kunde spelas av Sean Bean eller möjligen Kenneth Branagh. En önskedröm vore en nyinspelning av Stilla flyter Don av den ryske nobelpristagaren i litteratur Michail Sjolochov. Den hade svensk premiär 1958 och var mer än fem timmar lång. Jag såg den många år senare som nattbio en vinter i Malmö och blev helt förtrollad. Passande nog luktade det av vått ylle i hela salongen och det var alldeles, alldeles underbart.

Tisdagstrion v. 8 2025: Musik i titeln eller på omslaget

Robert på bokbloggen Mina skrivna ord: Tisdagstrion v. 8: Musik i titeln eller på omslaget 

1. Kvinnoorkestern av Fania Fenelon. Författaren var fransk pianist, och kompositör. Under andra världskriget var hon  med i        motståndsrörelsen. När hon åkte fast skickades hon till Auschwitz - Birkenau och där blev hon medlem i Kvinnoorkestern. Hon överlevde fångenskapen men dog 1983. Kvinnoorkesten är en mycket gripande bok som lämnar outplånliga intryck. 

2. Günther Grass, Blecktrumman, är en sådan där roman som jag omöjligen kunnat tillgodogöra mig. Trots flera försök. Har inte ens sett filmen. Den kom ut 1959 och handlar om en mentalpatient som sitter och trummar sig bort från det tyska samhällets vanvett under 40 - talet. Trumman kunde också uppmana till motstånd av olika slag. Jag inser att romanen är en klassiker och att upphovsmannen fick Nobelpriset i litteratur 1999 för att han "att i muntert svarta fabler har tecknat historiens glömda ansikte.

3. Den lilla trumslagarflickan av John le Carré är en spionthriller av bästa märke. De unga vänsterradikala flickan som kallas Charlie ska utbildas till att bli infiltratör i en palestinsk terroristgrupp. Det är en mystisk man vid namn Josef, utsänd av Israels underrättelsetjänst, som får henne in på de tankegångarna. Romanen är en illusionslös skildring av Israel/Palestina - konflikten. Lika aktuell idag som när den kom ut 1983.

Varför? Därför? Nu i kyl och frys

Klimakteriehäxan: Varför? Därför? Nu i kyl och frys

Varför har jag alltid keso i kylen? Därför att jag hoppas att jag en vacker dag ska göra falsk ostkaka

Varför har jag aldrig läsk i mitt kylskåp? Därför att vi aldrig dricker läsk eller bjuder på det. Jul - och påskmust har bara fallit bort.

Varför finns det alltid kotletter, lax, torsk och färs i min frys? Just nu finns det älg- och vildsvinsfärs där. Därför att något "rejält" ska man ju äta någon gång under dagen

Varför tar jag alltid ruccolasallad ur kylen till frukost? Samt tomater (som jag inte har i kylen). Därför att det är (ganska) gott och så försöker jag inbilla mig att det är nyttigt.

Varför köper jag aldrig färsk pasta och lägger i kylskåpet? Därför att vi inte är förtjusta i pasta över huvud taget.

En smakebit på søndag v. 7 2025

"astridterese på den norska bokbloggen Betraktninger administrerar läsutmaningen En smakebit på søndag. Vi bjuder varandra på smakebitar av det vi just läser. Utan spoilers, förstås." 

"Jag var ett sådant barn som aldrig nöjer sig med enkla svar på frågor, aldrig gav mig utan hade en kunskapshunger som var lite jobbig. Jag hade begagnade kläder, hängselbyxor i manchester, blommiga skjortor, ofta för stora klänningar och vandringskängor i läder som inte riktigt matchade och fick mig med min spröda kropp att se lite lustig ut. Hur kan en sådan flicka dra till sig en mans blickar? Vad är det han ser när han ser henne? Vad kan det finnas för erotiskt hos en liten tjej med skrapsår på knäna som inte ens har tappat alla sina tänder, som kan tillbringa en timme med att försöka fånga ödlor mellan de solvarma stenarna om eftermiddagen? Oskuld, det är vad som går att se, den renaste oskuld. Och det som lockar, det är kanske helt enkelt möjligheten att förstöra den."

Fler smakebitar HÄR

Veckans mening v. 7 2025

MIN

Robert på bokbloggen Mina skrivna ord har en lördagsutmaning som han kallar Veckans mening. Vi bjuder varandra en mening ur det vi just läser som av någon anledning fått oss att stanna upp en stund. Min Veckans mening v. 7 kommer från Tvingad tiger av Neige Sinno.

"Som alla våldtäktsöverlevare har jag svårt att förhålla mig till mitt utseende."

Fem en fredag v. 7 2025

elisamatilda: Fem en fredag v. 7: Välmående 

1. När var du senast sjuk? Ett par år sedan
2. Vad har du alltid hemma när du är sjuk? Febertermometer, Ipren
3. Tror du man kan boosta sitt immunförsvar? Ja. Frisk luft, solsken, frukt
4. På vilket sätt får du bäst återhämtning? Läsning i fåtölj
5. Finns det någon huskur som faktiskt fungerar? Honungsvatten

Sju tomma hus

Sju tomma hus av Samanta Schweblin innehåller sju noveller; sex korta och en längre. De har en del gemensamt; vuxna som beter sig underligt, barn som är matter-of-fact och helt naturliga; grannar som inte drar jämnt; staket mellan trädgårdar; vardagar som börjar skeva; något är fel, men ligger det i novellen? Eller är det något med läsaren själv? Jag har läst och läst om och jag förstår inte riktigt vad det är författaren gör som får berättelserna att släppa marken. Den första novellen Inget av det där har jag redan skrivit om HÄR. Den andra novellen, Mina föräldrar, mina barn är väldigt underlig. Jag förstår den helt enkelt inte alls. En favoritnovell är den längre med titeln, Den uråldriga andningen, ur vilken förra veckans smakebit är hämtad. I novellen En man utan tur spelar ett par vita trosor en viktig roll. En kvinna i morgonrock vet att hon har något besvärligt att säga till sin man; det är henne tur att säga något. I stället tar hon en sväng på stan. När hon återvänder sitter hennes man vid köksbordet med sin kopp precis som när hon gick. Utgång heter den novellen. Samanta Schweblin föddes 1978 i Buenos Aires men bor numera i Berlin. Hon har skrivit ett par romaner men ser sig i första hand som novellist. Hon är översatt till ca 40 språk. 2022 fick Sju tomma hus National Book Award för bästa översatta bok i USA. 

Titel: Sju tomma rum

Författare: Samanta Schweblin

Översättare: Annakarin Thorburn

Förlag: Bokförlaget Tranan

Tryckår: 2023

Antal sidor: 163

The Room next Door

Filmstudion fortsätter att erbjuda fina filmer. The Room next Door med huvudrollsinnehavarna Tilda Swinton som den dödssjuka krigskorrespondenten Martha och Julianne Moore som ungdomsvännen och författaren Ingrid. Efter att under väldigt många år inte haft kontakt alls besöker Ingrid Martha på sjukhuset och de fortsätter samtalet från förr. Ingrid får veta att Martha har livmodercancer i fas tre. Man har försökt allt, men inget tycks hjälpa. Martha har fått nog. Hon vill dö. Och hon vill själv bestämma när hon ska dö. Men hon vill att någon ska finnas i rummet intill. Ingrid värjer sig. Hon är rädd för döden och hänvisar desperat till några av Marthas barndomsvänner. De är tillfrågade och har sagt nej. Martha har också en dotter, Michelle, med vilken hon inte har någon som vidare kontakt. Hon vet att hon inte varit någon bra mor. Hon har rest rastlöst mellan krigsskådeplatserna. Michelle är bitter. Dessutom har hon inte träffat sin far. Filmen är vacker och stillsam och om det inte varit för färgerna på Tilda Swintons kläder hade en inte känt igen Almodóvar. Filmen är gjord på engelska och tilldrar sig i New York. Ingrid är en storslagen väninna som orkar med den tunga uppgiften. Damien, en gammal pojkvän de delat på, har alltid beundrat Ingrids förmåga att lida. Hon kan ju inget göra åt Marthas tillstånd, men hon kan vara där. Damien för in klimatkrisen i filmen och en fyrkantig fanatisk polis står för frågan om dödshjälp. Det finns mycket att diskutera efter filmen. The Room next Door bygger på en roman med samma namn av författaren Sigrid Nunez. 

Tisdagstrion v. 7 2025

Robert på bokbloggen: Mina skrivna ord: Tisdagstrion v. 7:Barn på omslaget

1. Volmer. Portræt af en samfundsstøtte av Lise Nørgaard. Svårt att tro på det där med samfundsstøtten när en läser om de otaliga pojkstrecken. Lise Nørgaard är född 1917 och är alltså i dagens läge 105 år! Ungen på omslaget ser ut att kunna uträtta en hel del

2. Adjö, Mr Chips av James Hilton. En klassiker som jag tror att vi läste i engelskan. Denna bok är en ömsint hyllning av den medelmåttige mannen, som dock är principfast och utför sin syssla med noggrannhet.  Mr Chips är en äldre lärare som lever för sina elever på den fiktiva internatskolan Brookfield Grammar School där han undervisar i latin och grekiska. Mr Chips är en människa som äger en innerlig godhet; en man som ingen kan undgå att älska och gripas av.

3. Sotarpojken av Lisa Tetzner handlar om den unge schweisiske pojken Giorgio som säljs av sina fattiga föräldrar till att av en hänsynslös arbetsgivare tvingas arbeta som sotarpojke i Milano under svåra och farliga förhållanden. Boken skildrar barnarbetet under 1800 - talet. Giorgio får många vänner och arbetar för utsatta barn. Det finns en hel serie böcker om Giorgio

Selfie: Varför - därför

Klimakteriehäxan: Selfie: Varför - Därför: Massmedia

Varför tittar jag så sällan på program i TV4? Därför programutbudet inte lockar

Varför har jag inte fastnat för en endaste podd? Därför att jag inte har provlyssnat på särskilt många, och de jag hört har inte på något vis känts omistliga, så där så att man absolut vill höra nästa avsnitt.

Varför blir jag så irriterad på trailerverksamheten i Sveriges Television? Därför att de kör en och samma trailer jätteofta och i evigheter, visserligen mellan programmen, men ändå. Det borde vara totalt trailer- stopp i SvT

Varför vill jag inte vara utan papperstidning? Därför att ingenting slår papper. Trevligt att ta i, att skriva på (korsord, sudoku!).Trots att informationen alltid är färskare på nätet. Ser också små notiser i papperstidningen som inte syns på nätet,

Varför tittar jag aldrig på morgon-tv (oavsett kanal)? Därför att det ska vara tyst på morgonen. Då ska en läsa sin papperstidning och lösa korsord och sudoku och dricka kaffe.

En smakebit på søndag v. 6 2025

"astridterese på den norska bokbloggen Betraktninger administrerar läsutmaningen En smakebit på søndag. Vi bjuder varandra på smakebitar av det vi just läser. Utan spoilers, förstås.  

"Listan var en del av planen. Lola misstänkte att hennes liv blivit för långt, så enkelt och lättviktigt att det nu saknade tillräcklig tyngd för att upphöra. Efter att ha analyserat hur det hade gått för några bekanta hade hon kommit fram till att också på ålderns höst behövde döden en slutgiltig stöt. En känslomässig eller fysisk knuff. Och hon kunde inte ge sin kropp det. Hon ville dö, men varje morgon vaknade hon oundvikligen igen. Det enda hon kunde göra var att organisera allt i den riktningen, krympa sitt eget liv, begränsa sitt utrymme tills det var helt borta. Det var det listan handlade om, det och att fokusera på det viktigaste. Det var en kort lista: Sortera allt. Skänk bort det överflödiga. Packa ner det viktiga. Koncentrera dig på döden. Om han lägger sig i, strunta i honom."

Ur novellen Den uråldriga andningen i novellsamlingen Sju tomma hus . Fler smakebitar HÄR.

Veckans mening v. 6 2025

MIN

Robert på bokbloggen Mina skrivna ord har en lördagsutmaning som han kallar Veckans mening. Vi väljer en mening ur det vi just läser; en mening som av den ena anledningen eller den andra fått oss att stanna till. Min Veckans mening v. 6 kommer från novellen En man utan tur i novellsamlingen Sju tomma hus av Samanta Schweblin.

"Samma dag som jag fyllde åtta år svalde min syster, som prompt skulle stå i centrum varenda sekund, en hel kopp blekmedel."

Inget av det där

Efter att ha läst ett par noveller i Sju tomma hus av Samanta Schwebelin förstår jag 1/att jag kommer att alla novellerna i samlingen och 2/ att jag kommer att läsa andra novellister från Argentina eller varför inte hela Sydamerika. Hos Samanta Schweblin möter en realism och surrealism; det vardagliga, välbekanta glider ut i något främmande och ibland absurt   som i novellen Inget av det där där jag ibland frustar till och tänker att detta skulle bli en utmärkt film. En äldre dam är ute och far omkring med en son eller en dotter i nejden för att se på hus. De åker till ett fint villaområde med frodiga gräsmattor men förvånansvärt leriga vägar. De kör fast. Mamma har kört ut i ett par fina gräsmattor och lämnat fruktansvärda spår efter sig. En liten gosse iakttar och snart kommer även hans mamma. Bilföraren tar sig in i huset under förevändning att hon behöver ett glas vatten medan hon väntar på ambulansen. Hon mår inte riktigt bra. Läsaren förstår att det inte är första gången mor och son eller dotter är ute på dylika expeditioner. De brukar också passa på att rätta till saker och ting som de tycker är fel och/eller smaklöst i de främmande trädgårdarna och husen. De byter ut och plockar bort helt enkelt. Jag tänker inte avslöja mera än att i slutet av berättelsen har kvinnan i det främmande huset tagit sig hem till modern och sonen eller dottern. Hon letar efter en viss sak som försvunnit från hennes hem. Då förstår en hur det ser ut i det hemmet och förvånas över sonens eller dotterns reaktion. Det finns inget som går att förutse i den här novellen. En får helt enkelt hålla i hatten och hänga med.

Titel: Inget av det där ur Novellsamlingen Sju tomma hus

Författare: Samanta Schweblin

Översättare: Annakarin Thorburn 

Förlag: Bokförlaget Tranan

Tryckår: 2023

Antal sidor: 163

Teori om en underkastelse

När jag läst Teori om en underkastelse av den argentinska författaren Camila Sosa Villada förstår jag att jag haft nytta av att läsa hennes autofiktiva roman Nattdjur först. Den handlar om Christian som föds som pojke men sedan utvecklar en kvinnlig könsidentitet.Travesti är det sydamerikanska uttrycket för dessa människor till vilka författaren hör. Teori om en underkastelse handlar om den stilige Advokaten som är homosexuell och hans fru den vackra Skådespelerskan som är trasvesti. "Inget roade henne mer än att få visa upp honom som ett par nya skor." De lever ett lyxliv i en för de flesta av oss främmande och chockerande värld med våld, otrohet och droger. Advokaten är hopplöst förälskad i sin fru medan hon är mera avvaktande. En får läsa om hennes uppväxt på landsbygden med skilda föräldrar och bybor som reagerar på pojkens förvandling och försöker med andeutdrivning. Skolan gör inga försök att hjälpa sin bästa elev att få vara sig själv. Framtiden kommer senare till byn än annanstans. Camila Sosa Villada berättar rakt och ärligt utan att skona sin läsare. Språket är ganska grovt och beskrivningarna av sexuell utlevelse kan säkert stöta en del. Men verkligheten finns och att vilja vara okunnig hjälper ingen.

Titel: Teori om en underkastelse

Författare: Camila Sola Villada

Översättare: Hanna Nordenhök

Förlag: Albert Bonniers förlag

Tryckår: 2025

Antal sidor: 263

Veckans kulturfråga v. 6 2025

enligt O: Veckans kulturfråga v. 6: Vilka fascinerande platser har du besökt med hjälp av kulturella verk?

Jag kom omedelbart att tänka på Three Pines i Quebec i böckerna om den stilige kommissarie Armand Gamache av Louise Penny. Nu ser jag att böckerna även är filmade och finns på Prime Video en kanal jag inte har. Men Alfred Molina i huvudrollen, nja. Vidare far jag gärna till Tokyo Ueno Station. Utgången mot parken. Ueno Park  med Nationalmuseet i omedelbar närhet är väl värt besök både IRL och fantasi. Barnhans land i

Barbro Lindgrens underbara trilogi Vems lilla  mössa flyger, Korken flyger och Vad lever man för. Där träffar en den sorgsna Bisamråttan, den skallige Farbrornallen, tyghunden Röden och Pinjekotten som egentligen tillhör en begravningskrans. Tänk, att få träffa det gänget! Ett annat "gäng" som jag gärna hade träffat är karaktärerna i den underbara romanen Middlemarch som jag långsamt och njutningsfullt tillgodogör mig både som vanlig bok och som fantastisk uppläsning av Juliet Stephenson. Jag har både sett filmen och läst boken tidigare, men nu läser jag nyöversättningen av Hans Jacob Nilson och beundrar George Eliots skarpa psykologiska blick.

Tisdagstrion v. 6 2025: Afrika

Mina skrivna ord: Tisdagstrion v. 6: Afrika

1. Den ghanansk - amerikanska författaren Yaa Gyasi har skrivit Vända hem, en fantastisk roman som skildrar slaveriet alltifrån de första slavskeppen från Afrika till Amerika på 1700 -talet och dess återverkningar fram i modern tid. Detta berättas genom en mängd olika människors öden.

 2. Tre starka kvinnor av Marie N´Diaye. Marie N´Diaye är född 1967 i norra Frankrike men hennes far var från Senegal.I hennes uppmärksammade roman Tre starka kvinnor handlar det om en kvinna som återvänder till Senegal för att hörsamma sin fars enträgna kallelse, en europé som gift sig med en afrikansk kvinna och Khady Demba som är barnlös änka och kastas ut av mannens familj och försöker ta sig till Europa. Hon är den som lyckas ha den starkaste självkänslan, men det räcker inte långt.

3. Tropiska fiskar av Doreen Baingana. En intressant roman som tilldrar sig i Uganda under tiden efter Idi Amin. Tre systrar berättar. De är sinsemellan väldigt olika och det blir också helt olika berättelser. Den allra starkaste berättelsen belyser HIV - problematiken.

Varför Därför. Ny variant av Selfie

Klimakteriehäxan har kommit på bättre tänker och tänker testa ett nytt slags Selfie som hon kallar Varför/Därför

Varför är alla dukar hos mig sällan släta? Därför att min mangel är för liten och dukarna för stora. Ibland dänker jag och stryker

Varför manglar jag aldrig mina lakan? Därför att jag är för lat, och för att det är förspilld kvinnokraft. Dessutom behövs det inte större delen av året. Det räcker att de torkat ute.

Varför har jag inte köpt en robotdammsugare? Därför det är illa nog med en vanlig dammsugare.

Varför har jag så få tavlor på väggarna? Därför mina väggar har tagit slut. De upptas så gott som helt och hållet av bokhyllor.

Varför får inga fler böcker plats i våra hyllor? Därför att jag är för dålig på att gallra. Men jag borde helt klart tömma en hel hylla för att få in en garderob på mitt rum

Red Island

10 - årige Thomas bor med sina föräldrar och två bröder på Madagaskar. De lever en bekväm om än isolerad semestertillvaro i ett vackert semesterparadis. Madagaskar blev självständigt redan 1960 men de franska officerarna har dröjt sig kvar i tio år utan någon egentlig uppgift. Thomas far arbetar inom flygvapnet. Modern är hemmafru. Thomas lever sig in i rollen som en tuff seriefigur vid namn Fantômette. Han smyger omkring i sin cape och sin mask och iakttar de vuxna och undrar varför de bär sig åt som de gör. Han sitter under bord, gömmer sig i lådor, kikar in genom fönster och får veta långt mer än ha kan hantera. I filmen Red Island skildrar regissören Robin Campillo, delar av sin egen uppväxt. Man hör talas om bondeuppror i mera avlägsna delar av ön. Demonstranter har fängslats får en veta. En ung fransman, Bernard, förälskar sig bortom vett och sans i en infödd fallskärmsvikerska. En präst försöker driva djävulen ur kroppen på honom och läkaren ger honom lugnande. Som om det skulle hjälpa Bernard. Han skulle gärna stanna kvar på ön och vara med sin kärlek och umgås med sin bäste vän som också tillhör lokalbefolkningen. Fransmännen ska äntligen och med blandade känslor ge sig hem. De fängslade upprorsmännen släpps fria och filmen slutar med ett hejdlöst patriotiskt sjungande som varar alldeles för länge. I övrigt tyckte jag mycket om filmen och alldeles särskilt när unge Thomas fanns med i bilden.

En smakebit på søndag v. 5 2025

astridterese på den norska bokbloggen Betraktninger administrerar läsutmaningen En smakebit på søndag. Vi bjuder varandra på smakebitar av det vi just läser. Utan spoilers, förstås. 

"En kväll gick de på premiärfest. Inte helt oväntat gick skådespelerskan och advokaten på en hel del fester. I deras bekantskapskrets ställdes oavbrutet till med partyn, middagar, weekendresor till vingårdar, så länge folk fick en ursäkt att supa tills de kräktes. Det var mer ansträngande för henne än honom att gå på sådana tillställningar, men en av hennes bästa vänner spelade huvudrollen i filmen som hade premiär, en skådis som just börjat ta sina första steg i karriären. Filmen var hemsk. Varken manuset eller regissören kunde ha varit uslare. Men på festen efteråt dansade folk ändå."

Fler smakebitar HÄR

Veckans mening v. 5 2025

MIN

Robert  på bokbloggen Mina skrivna ord  har en lördagsutmaning som går ut på att en väljer en mening ur det en just läser. En mening som av någon anledning fått en att stanna upp Min Veckans mening v. 5 kommer från Teori om en underkastelse av Camila Sosa Villada

"Det kunde bli problem med grannarna eller någon bekant kunde råka se honom komma hemdragande med den mest omsusade transikonen i hela landet. "

Fem en fredag v. 5 2025: Hektiskt

elisamatilda: Fem en fredag v. 5: Hektiskt

1. Hur brukar du göra för att hinna med allt du måste göra på en dag?Jag planerar dagen innan. Först gör jag det och sedan det och medan degen jäser kan jag göra något annat. Trevligt att pricka av det en gjort. Makens aktiviteter ska också planeras in.
   
2. Vad gör du när du känner dig överväldigad av allt som behöver göras? Då ber jag att få vara ifred och slippa laga mat. Och sedan gör jag det jag ska
   
3. Hur får du tid för dig själv när det känns som att du aldrig hinner med? Då får jag vara uppe sent och landa
   
4. Har du någon favoritmetod för att organisera dina uppgifter och planer? Listor, almanackor med inlagda kom ihåg några dagar innan.
   
5. Vad är ditt bästa knep för att varva ner efter en hektisk dag?Då hoppas jag hitta en spännande deckare på TV som inte kräver något av mig.
   

Dick Svenzons ärliga gröna ögon

Dick Svenzons ärliga gröna ögon är titeln på Olle Lönnaeus senaste roman som inte är någon deckare men inte desto mindre väldigt spännande. Dick Svenzon är den verklige antihjälten. Han har visserligen tur med kvinnor, men det blir bara tillfälliga förbindelser liksom det bara blir tillfälliga jobb. Handlingen utspelar sig mycket omkring Tomelilla; en miljö som Lönnaeus känner väl. Man får en inblick i hur Dick Svenzon hade det i skolan och under uppväxten utan mamma. Fadern hade ett lågstatusjobb på Scan. Dick och hans kompis Malte  är den store, stöddige Doggens ständiga offer. Malte stammar och är homosexuell men ett geni när det kommer till matte, fysik och kemi. Dick har bara sin livliga fantasi som kommer honom att fabulera vilt när han tycker att det behövs. När han är 63 år och mycket trött på livet ringer Alice, en gammal skolkamrat som han haft en mycket kortvarig relation med, och berättar att han har en son vid namn Sylvester och nu är sonen försvunnen. Dick måste helt enkelt leta upp honom. Sylvester är en fanatisk djurrättsaktivist och för tillfället är det frågan om att rädda vargar som lokalbefolkningen vill ha bort eftersom vargarna river deras får. Plötsligt får Dick en uppgift. Och så måste han ordna sina mellanhavanden med Vargen, en jugge han är skyldig pengar. Som i alla Olle Lönnaeus romaner är det gott om fåglar här. Miljöerna är fint skildrade liksom människorna. Lönnaeus ser milt på sina förbisedda olycksfåglar.  En känner väl igen Lönnaeus även om Dick Svenzons ärliga gröna ögon har ett något annorlunda  stuk än hans tidigare romaner. Jag tyckte mycket om även den här romanen. 

Titel: Dick Svenzons ärliga gröna ögon

Författare: Olle Lönnaeus

Förlag: Bokfabriken 

Tryckår: 2024

Antal sidor: 350 s.

Veckans kulturfråga v. 5

enligt O: Veckans kulturfråga v. 5: Vilka bokbeskrivningar lockar och avskräcker dig?

Jag tror att det finns vissa nyckelord som feelgood, romance, fantasy, SF, skräck, vampyr för att nämna några som får mig att backa. Vissa omslag misstror jag på grund av motiv och färg. Fotografiska omslag gillar jag inte. Författarnamn, översättare och förlag kan locka eftersom de står för kvalitet. Bygger på verkligheten behöver inte vara fel. Vissa böcker som handlar om sjukdomar skapar förståelse. En av förra årets mest lästa böcker Tranorna flyger söderut av Lisa Ridzéns skildrar hur åldrande kan te sig. Författare från främmande länder och från Tranan lockar alltid. Formatet på böcker kan spela roll liksom stilen. Middlemarch, som jag läser nu, omfattar ca 1000 sidor. Den har ett läckert omslag, en fin författare, George Eliot, och en fin översättare, Hans Jacob Nilson. Så snart en börjar läsa den dras en in i persongalleriet och den spännande och faktiskt ibland riktigt roliga handlingen och då förlåter en formatet. När något beskrivs som roligt drar jag annars oftast öronen åt mig. Men det är stor skillnad på roligt och roligt. Ibland är roligt roligt; andra gånger är det det inte. George Eliot är rolig på ett lite spefullt sätt. Dick Svenzons ärliga gröna ögon av Olle Lönnaeus, som jag just läst och skriver om på torsdag, är humoristisk på ett träffande vis. 

Tisdagstrion v. 5 2025: Pengar

Mina skrivna ord: Tisdagstrion v. 5: Pengar

1. Moll Flanders av Daniel Defoe. En ful flicka med pengar har alla de möjligheter en vacker flicka utan pengar saknar. Moll, som är en vacker flicka utan pengar, blir en fingerfärdig tjuv. 

2. När jag tänker på pengar av Inger Alfvén. Här handlar det om folk som har pengar, men frågan är om de är så mycket lyckligare för det. En kvinna har dåligt samvete över att hon har så mycket pengar. Hon är inte intresserad av sådant som kostar pengar och hon vet inte riktigt hur hon ska kunna använda dem "rätt". Andra tänker mest på att förmera sina pengar och rensa omgivningen från "fattiga" för att endast kunna omge sig med andra som är lika rika.  

3. Nio, av den polske författaren Andrzej Stasiuk. Pawel bor i Warszawa. Han har lånat pengar för att kunna öppna en butik och står i skuld till den polska maffian. En dag finner han sin lägenhet sönderslagen och han förstår vinken och ger sig på jakt bland vänner och bekanta efter pengar. Det blir också en resa i det polska samhället. Han har även skrivit en liten underbar bok om döden.

En smakebit på søndag v. 4 2025

astridterese på den norska bokbloggen Betraktninger administrerar läsutmaningen En smakebit på søndag. Vi bjuder varandra på smakebitar av det vi just läser. Utan spoilers, förstås. 

 

"Fast vad finns det egentligen som väntar i Malmö? Ingenting. Bara farsan som försvann in i dimman för evigheter sen. Och skräcken för att Vuk Milovi´c ska dyka upp. Dick ryser när han tänker på honom. Vargen, som han älskar att kalla sig. Hans brinnande blick. Ögat, vanställt av ärret som löper över kinden ner mot mungipan. Han dödar mig om jag inte skaffar fram pengarna. Puff, en kula i pannan, sen är det slut. Hur kunde jag vara så in i helvete dum att jag försökte lura honom?"
 

Ur Dick Svenzons ärliga gröna ögon av Olle Lönnaeus. Fler smakebitar HÄR

Veckans mening v. 4 2025

MIN

Robert  på bokbloggen Mina skrivna ord  har en lördagsutmaning som går ut på att en väljer en mening ur det en just läser. En mening som av någon anledning fått en att stanna uppMin Veckans mening v. 4 kommer från Dick Svenzons ärliga gröna ögon av Olle Lönnaeus

"En svart rubrik på Ystads Allehandas förstasida trumpetade ut sensationen: Johannes Döparens näsben återfunnet i Tryde kyrka - utpressare kräver lösen."

Fem en fredag v. 4 2025: Budget i balans

elisamatilda: Fem en fredag v. 4: Budget i balans

1. Vad sparar du till? Som alltid: Resor
   
2. Vad har du sparat hemma du lika gärna kan göra dig av med? Det är mycket. Vackra papper, fina snören, saker som kan användas som bokmärken, tidningsklipp, tidskrifter, speciella saker som barnen haft
   
3. Vad slösar du på? Är inte så slösaktig, men möjligen böcker
   
4. Vilket var ditt senaste impulsköp? Snö av Sverker Sörlin
   
5. Budgeterar du? Jag har en luftig kassabok i huvudet

Havets minne

 

Havets minne av Petra Rautiainen handlar om minoriteterna samer och kväner i Finnmarken i Nordnorge. Berättelsen tilldrar sig på två tidsplan. Dels är det Aapa, som tillhör kvänerna, som kommer från USA på 1980 - talet för att göra en reklamfilm om oljeindustrin. Hon råkar hamna i sin hembygd, som hon lämnat för 20 år sedan. Hon återser Ishavet som hon tidigare älskat men som tog ifrån henne hennes mamma. Modern var marinbiolog, som kämpade för valarna mot oljebolagen på 1950 - talet. Valarnas beteende förändrades på grund av den förändrade ljudmiljön som oljeborrningen förorsakade. Aapa uppvisar tydlig släktskap med Karin Smirnoffs Jana Kippo men hon är ännu tvärare och taggigare. Hon är i 40 - årsåldern och saknar helt familj sedan hennes mormor dött. Hon har ingen som helst längtan att flytta "hem". Petra Rautiainen åker nog lite snålskjuts på sin debutroman, Ett land av snö och aska, som genast höjdes till skyarna och nominerades till Nordiska Rådets litteraturpris. Romanen Havets minne kvävs lite av sitt budskap. Men resonemangen är intressanta att läsa och fundera över. Ämnet gör ändå Havets minne till en  viktig bok.

Titel: Havets minne

Författare: Petra Rautiainen

Översättare: Marjut Hökfelt

Förlag: Norstedts

Tryckår: 2024

Antal sidor: 252

Veckans kulturfråga v. 4 2025

enligt O: Veckans kulturfråga v. 4: Vilka kulturupplevelser har överraskat dig positivt?

Jag hade inte förväntat mig mycket utav En man som heter Ove av Fredrick Backman. Men jag blev väldigt positivt överraskad när jag hörde den läsas som radioföljetong i uppläsning av Torsten Wahlund, som nog får tillskrivas en del av den positiva upplevelsen. Filmen gillade jag också. Tritonus av Kjell Westö lyssnade jag också på och då fick en lyssna på en del av musiken som nämns i boken. Reine Brynolfsson är uppläsare. Kjell Westö tillhör inte mina favoriter (inte Reine Brynolfsson heller) men Tritonus blev en väldigt positiv upplevelse. För säkerhets skull hade jag även den tryckta boken inom räckhåll. Klas Östergren läste själv sin roman Renegater som jag häpet lyssnade mig igenom under stigande förtjusning. Sedan läste jag de två tidigare delarna Gentlemen och Gangsters också av bara farten.

Tisdagstrion v. 4 2025: Snö

 

Mina skrivna ord: Tisdagstrion v. 4: Snö

1. Sverker Sörlin, Snö: En historia. "Den handlar om att bli bländad när allt är tyst, och att inte se eller höra någonting när det stormar. Det är en bok om urfolksjägare och vinterkrigare, om snön vi leker i och snön som är på blodigt allvar om alpina pister, Vasaloppsspår och världens äldsta skida, funnen i Västerbotten." Så står det på Bokus. Snö är precis nyutkommen och jag väntar på mitt beställda ex. Sverker Sörlin tävlade i längdskidåkning från 1965 till 1977

2. Jonas Gren, Tävlingsdräkten. Med efterskrift av historikern och skidåkaren Sverker Sörlin. Jonas Gren lyssnade jag på i Svenska Akademiens Börssal i höstas när Elin Wägnersällskapet firade att det var 80 år sedan EW  valdes in i Svenska Akademien. Jonas Gren läste utantill sin fantastiska sonettkrans om snö, skidvallning och döden. Publiken lyssnade andlöst, kan jag säga. Väldigt högtidligt att besöka Börssalen också. Inte helt lätt att bryta sig in, men till slut gick det. En hastig vända in i Nobelbiblioteket blev det också.

3. Snö av Maxence Fermine kom ut på svenska 2004  i översättning av Kerstin Hallén. En liten oerhört poetisk roman om snö, poesi, skönhet och haiku.17-årige Yuko bor i norra Japan på ön Hokkaido i slutet av 1800-talet. För fadern, som är shintopräst, är det självklart att Yuko antingen ska ägna sig åt religionen eller armén. Men Yuko vill bli poet. Haiku, snö och siffran sju är heligt för honom. Det är så vackert, rent och finstämt på ett skenbart enkelt språk.

Det finns alltid en morgondag

Vårens filmstudio började bra med den italienska filmen Det finns alltid en morgondag i regi av Paola Cortellesi som också spelade huvudrollen. Delia är en vacker och fattig trebarnsmor gift med en man som misshandlar henne för ingenting och skyller på att han varit med i två krig. I kammaren ligger hans far och bankar i golvet med käppen och vill ha passning. Han tillhåller sin son att inte slå hustrun riktigt så ofta utan hellre ge henne en rejäl omgång då och då. Den unga dottern, Marcella, sällskapar med en ung man från en välbeställd familj, men Delia ser tendenser till svartsjuka och äganderätt hos svärsonen in spe och hon vill för allt i världen rädda dottern från ett öde likt hennes eget. Unga Marcella vill för sitt liv inte få det som modern, men hon förstår inte riktigt att tyda tecknen. Filmen kallas dramakomedi och det är precis vad den är. Mitt i allt det hemska med kvinnoförtryck och klasskillnader finns det komiska inslag som får en att fnissa. Slutet ska inte avslöjas, men det får en att gotta sig.Filmen har slagit publikrekord i Italien och vann Dragon Award Best International Film som röstats fram av publiken på Göteborg Filmfestival 2024. Så välförtjänt. Och det är så underbart att hela den stora filmstudiopubliken är knäpp tyst från början till slut; varken prat eller prassel. På Bio 1 mars.