julbord

Någon väntar på julmaten.

Published with Blogger-droid v1.7.4

nära

Så här nära ligger han och ger mig lugn och trygghet. Det var länge sedan jag önskade att en vecka ska vara över. Hur fint är det inte då att ha honom så nära, full med kärlek och mys?

Published with Blogger-droid v1.7.4

norrland

Nu är jag åter i det norrländska landskapet. Sitter hemma i köket och betraktar sambon som bakar pizza och kokar sylt. Vardagslyx att vara hemma igen. En kvällspromenad med Rocky och nu blir det inte mycket mer gjort idag. En tolv timmars arbetsdag väntar imorgon och jag laddar batterier.

Published with Blogger-droid v1.7.4

pilgrimsvandring

Vill väldigt gärna återvända och gå längs pilgrimsvandringen någon gång.

Published with Blogger-droid v1.7.4

Morgonstund

Jag var så innerligt trött i kropp och huvud igår att jag orkade inte formulera ord kring den fantastiska fyra timmars ritten. Över de spanska vinfälten som lyser rött i höstfärger, förbi män som skördade oliver, hamnade mitt uppi kaninjakten med hetsande hundar och män som gick med gevär över axeln. Bombon, en brun känslig och trygg ponny med stora uttrycksfulla ögon var fantastisk där han tog oss fram över vidderna.

Vi var åtta ekipage, lika många män som kvinnor. Deltagarna försökte gång på gång föra ett samtal och bjuda mig på vindruvor plockade från hästryggen. För att citera vad en av deltagarna sa till min syster "Det var omöjligt" att konversera vill säga. Tack vare rumänskan förstår jag mer än vad jag trodde jag skulle göra av det spanska språket, men det räcker inte långt. Dessutom var jag väldigt nöjd med att få känna in allt och uppleva ritten tillsammans med Bombon i tysthet. Kommunikationen mellan häst och människa är något speciellt. En magi i sig. 

Fyra timmar i sadeln

kloster, slott, berg och djurliv

En dörr stod öppen och jag smet in och uppför trappan. På översta trappsteget står jag öga mot öga med en munk. En munk?! En munk med full mundering, d.v.s. kåpa. Håret finns kvar på hans huvud. "Eh.. Hallå.." försöker jag på knagglig spanska och skyndar förbi. Borde jag inte säga något vördnadfullt? Visa min respekt? Han svarar men jag är nästan inne i nästa rum. Jag borde väl inte bli förvånad. Vi är ändå i ett kloster. Men allt är lite surrialistiskt. De dramatiska bergen, det gamla stenklostret i dalen och på baksidan ett nybyggt hus med tillhörande pubb och gröna plaststolar. Vägarna hit var smala och slingrande. Upp och ned, stup och uppskjutande klippväggar. Fladdermöss flyger omkring på klostergården och vandrare återvänder från skogarna.

När vi inte tror att Spanien kan bli vackrare så överraskar oss landskapet med mer dramatik, ståtligare klippor och ett rikt djurliv. Gamar, som jag i min enfalld bara trodde existerade i Afrika har visat oss sin prakt. Hästar, kor, får och hjortar har delat bergssidorna, för att inte tala om alla dessa fantastiska hundar!

Vi har stannat i små byar efter vägen för kaffe och kaka. Alltid lika spännande att se vad de lokala pubbarna har att erbjuda.