Äntligen växthus

Det har länge funnits på listan, att riva den gamla gistna boden som murken och eländig tryckte i hörnet av skogen. Där ville vi ge plats för ny bod och framför allt ett växthus! 

Gamla skruttiga boden

Visst kan det vara charmigt med lite lagom slitage men till slut når man en gräns.

När tanken slagit rot började vi surfa runt för att hitta inspiration till växthus och för att ta del av hur andra gjort. Det har varit väldigt användbart! Därför vill jag gärna återgälda det genom att berätta hur vi har gjort!

Boden revs och vi fann att det var torrt och fint under den. Ett bra utgångsläge! Det gamla avloppet och vattenslangarna var vi rädda om eftersom det skulle återanslutas i den nya växthuset. Vattnet kommer direkt från sjön och det skulle därför kunna bli obegränsad vattentillgång i nya växthuset. Skönt att kunna slösa på vatten! 

Bra och torr mark för kommande bod och växthus

Cirka 30 cm av marken grävdes ut och ytan gjordes plan. Som markbädd för uthus och växthus användes makadam 8/16 mm. Avloppet till diskbänken sticker upp till vänster på bilden nedan.

Makadam till grundläggning

Vi började skissa på bod och växthus. Utgångspunkten för växthuset var att det skulle vara praktiskt i lättskötta material för i första hand odlingar. Vi ville gärna att det skulle kunna monteras mot bodens gavel och bli en förlängning av denna. 

De fanns inte så många växthus på marknaden som kunde erbjuda gavelmontage. Valet föll till slut på Classicum Serralux. Där fanns möjlighet att skräddarsy växthuset eftersom man utgår från fasta glasbredder på 37 eller 74 cm. Vi ville också ha ett växthus som monterades ovanpå en mur. Viktigt var att välja växthus innan boden byggdes eftersom bodens taklutning måste vara den samma som på växthuset. Dessutom måste boden vara så hög att växthuset kunde "stickas in" under takfoten på bodens gavel. Storleken vi valde på växthuset var 3,75 x 3 meter vilket blir drygt 11 m2. Sockelhöjden 41 cm.

Vår skiss på växthus och bod

Boden byggdes av lösvirke 2018 baserat på vår skiss. Duktiga hantverkare fick ihop det hela och  när våren kom 2019 var vi ivriga att komma igång med bygget av växthuset. Under augusti 2018 lät vi också avverka skogen och helt plötsligt blev det ljust och luftigt runt bod och kommande växthus. 

Nybyggda boden

Grusad plan för kommande växthus

Första momentet var att låta gjuta ett fundament för den kommande muren. 

Gjutet fundament för mur

Vi diskuterade länge om vi skulle ha fasta odlingsbäddar i växthuset eller ett helt golv. Till slut enades vi om att ett helt golv är mer flexibelt. Att odla i lösa kärl och krukor som kan flyttas runt och bäras ut är dessutom praktiskt om man behöver byta jord eller bekämpa sjukdomar. Därför lades golvet av stadiga klassiska betongplattor 35x35 cm. De är lagda löst ovanpå gruslagret som är ca 30 cm tjockt. Det väldränerade underlaget gör att vatten ska kunna rinna ner i springorna och försvinna ner i gruset. Om man någon gång i framtiden skulle tröttna på att odla, är det dessutom bättre möjlighet att göra om växthuset till uterum om man har ett helt golv.

Golv av betongplattor 

Spännande när växthuset äntligen kom. Det blev närmare 10 veckors leveranstid. Men den som väntar på något gott! I framkant röd tegelsten till muren. Vi valde genomgående nytt material, eftersom det numer är en sådan efterfrågan på begagnad sten med patina att det nästan är svårt att få tag på. Vi var ett tag inne på att använda slaggsten, en mursten som är så typisk för Bergslagen men den var för bred och skulle ta för mycket av golvytan.

Leverans av växthus och tegel

Att sätta ihop växthus är ingen enkel sak när ingenting levereras i färdiga moduler. Till och med fönsterrutorna kom separata och måste monteras för hand i de platsbyggda ramarna. Därför valde vi att ta hjälp av våra duktiga snickare. Vi tyckte inte vi hade rutin och kunskap nog att sätta ihop alla vinklar korrekt. En enda millimeter fel och det kunde få konsekvenser!

Vi diskuterade också vilken färg växthuset skulle få. Klassiskt vitt eller kanske grönt? Men efter att ha sett ett rött växthus på bild föll vi för det. Vi tycker färgen smälter in bra och det blir heller inte så dominant.

Muren murad och stommen rest

Så blev allt klart utom terrasserna runt om! Inne i växthuset, på bodens gavel sattes upp rejält med hyllor och en riktigt stadig arbetsbänk. Här förvaras också alla trädgårdsredskap. Den gamla diskbänken sattes tillbaka men ännu är inte vatten och avlopp på plats. 

Säsongen var så sen att det inte hann bli så mycket odlingar den här första sommaren men jag tillbringade ändå många mysiga timmar här. 

Nya växthuset på plats

Nåja, några tomater blev det i alla fall!

Första tomaterna från växthuset

Och när vädret blev kyligare och kyligare, kunde pelargoner och fuchsior mellanlanda i växthuset innan det blev dags för vinterförvaring. 

Sommarblommorna blommar ännu i slutet av september

Vinterförvaringen av krukor var något vi planerade in när vi ritade boden. Där finns nu ett isolerat utrymme utan fönster, där ett litet oljeelement håller temperaturen runt 2 - 5 grader. Ett perfekt ställe för krukorna! 

Vinteförvaring för krukorna i nya boden

På kvällen får man glädje av att se det upplysta växthuset inne från stugan. Det bör man nog alltid tänka på när man placerar ett växthus, att det kan bli ett så fint blickfång!

Stämningsfullt växthus sett från stugan

I år ska vatten dras in och avloppet installeras. Runt växthuset kommer det också byggas en stödmur/terrass och jag planerar för ett kryddland utanför växthuset södergavel.

Nu ser jag verkligen fram mot att få starta upp en ny odlingssäsong i vårt fina växthus!

Trädgården i maj 2019 - en återblick

Trettonhelgen är en av de mest avkopplande och lugna helgerna hos oss. Efter jul och nyår är det skönt att ha några fridfulla dagar där var och en pysslar med sitt och jag får både tid och lust att titta tillbaka på trädgårdsåret som gått. Jag börjar med maj!

Ingen gång på året älskar jag tulpanerna så mycket som när det tittar upp ur majjorden. Efter många år med villaträdgård där det på grund av rådjuren knappas var lönt att sätta tulpanlökar är det så roligt att nu kunna plantera tulpaner i Bergslagsträdgården.

Jag har valt att sätta lökar av högresta darwinhybrider i rödrosa, gult och orange. Det är en grupp tulpaner som ofta är korsningar mellan darwintulpaner och Tulipa fosteriana, trogna och härdiga. Den första omgången lökar jag satte var en mix av Appeldorn-sorter, där de i rödrosa och gulorange var vackrast.

Darwinhybrider, ståtliga och tåliga tulpaner 

'Appeldoorn-mix', en härligt blanding av Darwinhybrider

Nedan den vackra 'Appeldoorn´s Elite' som har en fin teckning av röda penseldrag på utsidan. I höstas satte jag 'Golden Appeldoorn' som är gul och den röda 'van Eijk'. Alla blir de runt 55 cm höga. Jag kan tänka mig att komplettera med fler olika sorter och färger så länge de har samma form och höjd. Det är då man får den härliga masseffekten!

'Appeldoorn´s Elite'

Viss fanns det soliga dagar i maj, men de alldeles vindstilla och mulna dagarna kunde vara fantastiska. Så fridfullt! När aprils vitsippor lagt sig till vila i jorden kommer gullvivor, gökärt, viol och ängsbräsma på ängen ner mot sjön. 

Bergenia i röset mot ängen

Gullvivorna blir fler och fler och nya färgkombinationer dyker upp.

Gullvivor i blandade färger

Ängsbräsma kan ta över om den trivs, men hos oss är den så fåtalig att man hoppar till av glädje när den dyker upp.

Ängsbräsma

Inne bland snåren, där det är skuggigare och fuktigare frodas förgätmigej. Av den vita har jag fått ett litet skott en gång och den delar med glädje plats med sina blå syskon.

Vita och blå förgätmigej

Nere vid stranden är naturen vild och det är inte mycket till trädgård. Där har vi bastun, den pyttelilla bryggan och ett utekök.

Stilla över sjön

På utekökets bänk står alltid pelargoner och i år blev det en 'Caliente'-sort igen. Den rosa tonen på pelargonen passar ljungen så perfekt när den blommar i slutet av sommaren.

Pelargon 'Caliente Pink'

Varför ändra på något som fungerar, tänkte jag, och placerade småkrukor med taklök på bordet i år igen.

Taklök i småkrukor

Vi har fått en fantastisk utsikt från huset när vi lät avverka skogen. Några av de kvarvarande träden ser dock inte så roliga ut men det är god naturvård att behålla träden utmed strandkanten. Tyvärr glömde vi alldeles bort att skapa högstubbar där skogen stått, men det är för sent att ångra nu.

Röse med blommande bergenia, fänrikshjära och vårtörel.

Majträdgården har sina favoriter. Fänrikshjärta, bergenia och vårtörel. Inget märkvärdigt alls, men som jag tycker om dem!

Fänrikshjärta och vårtörel

Fänrikshjärta

Hjärtbergenia

 En av årets händelser var färdigställandet av en ny bodlänga och växthus. Det krävde förståss ett viss grävarbete och när man rotar runt i fröbanken dyker det upp nya växter. En del frön åker också snålskjuts med lass av jord och grus som lastats av på tomten. Sommargyllen (Barbarea vulgaris) var säkert en kompis som kom med gruslasset. Den bildade stora ruggar av gyllengula blommor och var så dekorativ! På virtuella floran läser utdrag ur Utkast till svenska växternas naturhistoria I av C. F. Nyman (1867) att "...Bladens smak är skarp, men temligen obehaglig. De kunna dock i brist på bättre, såsom goda mot skörbjugg, nyttjas till sallat, särdeles under vintern, emedan växten, om den sås på hösten, bibehåller bladen gröna till och med under snön." Alltid spännande att lära nytt!

Sommargyllen

Solgul sommargyllen

 Sommargyllen, ja. Ett så vackert och lovande namn på en växt under en tid då maj ska övergå i sommar!

Vintervackert i perennparken

Så kom frosten och köldgraderna till stan och jag beger mig till Skärholmens Perennpark. Designad av den kände Piet Oudolf kan man räkna med att parken är lika vacker i november som någonsin under sommarhalvåret. Att välja perenner och gräs som har något att tillföra under hela året är något av hans signum och jag blev inte besviken. Krispigt vitt och fantastiskt vackert!

Alla fantastiska växter finns presenterade i en pdf här Perennparken Skärholmen och jag har efter bästa förmåga försökt lista ut vilka växter det är även såhär vintertid. Inte så lätt, så tag mina påstående med en nypa salt.

Vackra kontraster

Kärleksört i framkant och bakom troligen stort moskitgräs (Bouteloua curtipendula)

Rodgersia ’Die Anmutige’

Möjligen en aster i framkant. Bakom stenkyndel och blåtåtel.

Glansmiscanthus (Miscanthus sinensis’Flamingo’) 

Rodgersians höga fröställningar

Diamantrör (Calamagrostis brachytricha)

Blåtåtel (Molinia caerulea 'Moorhexe') och stenkyndel (Clinopodium nepeta ssp nepeta)

När jag ser allt detta vackra kan jag ångra att vi så nogsamt klipper ner allt på hösten i vår egen trädgård. Skälet har framför allt varit att vi lägger ut grova grangrenar i planteringarna för att undvika att få allt uppgrävt av de framfusiga vildsvinen, och då har växterna helt enkelt varit i vägen.

Men vi har ett litet område, mellan egentliga trädgården och ängen,  där jag planterat perenner som ska få förvildas. Där växer bland annat flocknäva, digitalis, akleja, lupin, vit mjölkört, stormhatt, temynta men också vilda sorter som rölleka, renfana och vackra gräs. 

Just där finns det möjlighet att komplettera med arter och sorter som kan bidra till en vacker vinterträdgård. Eftersom jag vill att det ska se förvildat ut tänker jag i första hand på de perenner som gärna sprider sig och de vilda arterna. De klarar ofta rotkonkurrensen bra med det som redan har etablerat sig. 

Här en lista för mitt eget komihåg:

Rölleka - stadiga stjälkar och fina platta fröställningar som samlar snö

Renfana - mörkbruna, stadiga, höga stjälkar och fina fröställningar

Bergrör - vackra vippor

Strätta - storvuxen flockblommig art med fina fröställningar

Vitplister - små, runda, taggiga fröställningar i våningar på en stadig stjälk

Träjon - ormbunke som vissnar i ett rödbrunt trassel

Gullris - ljusa fluffiga fröställningar på höga, mörkbruna stjälkar där de vissna bladen sitter kvar

Plymspirea - skira, höga blomställningar på smala stjälkar, vackra med rimfrost i

Krollilja - de allra vackraste stilrena fröställningar man kan tänka sig

Kardvädd - pampig och högrest tistel med mycket välformade, avlånga fröställningar

Buskar

Häckspirea - förvildad spirea med orangea grenar och bruna blomställningar

Snöbär - förvildad med välkända vita bär

Häckberberis - behåller sina små röda, avlånga bär under vintern

Skogsbryn - viktigt för biologiska mångfalden

När vår tomt styckades från herrgårdens mark på 1940-talet bestod delar av marken av åker och äng. Gamla odlingsrösen markerar än i dag utkanterna av den gamla odlade marken. På den största av åkrarna syns tydligt både åkerhak och åkerterrass. Utanför åker och äng var det troligen gles skog dit kreaturen togs för bete. Jag har hittat skelett av enbuskar som indikerar att skogen varit öppen och ljus eftersom enar inte trivs i skuggiga lägen. Några gamla granar ser ut att haft grenar ända ner till marken vilket också visar att det funnits gott om plats mellan träden.

Från 1940-talet har det skett en ganska betydande igenväxning och på den gamla skogsbetesmarken har en mycket tät granskog brett ut sig. Den var delvis så tät att ingenting kunde växte på marken, inte ens mossa. Alltså en monokultur med bara gran!

Några av trädgårdens blommor med den tjocka granskogen i fonden.

Nu har vi låtit ta ner skogen. Vi har fått en fantastiks utsikt men också ett fint tillfälle att försöka återskapa lite av den gamla öppna skogen och den plana fina åkern kan åter bli synlig.

Ljust och luftigt när skogen är borta. Men mycket arbete kvarstår!

Mellan den gamla åkern, som kommer att klippas som gräsmatta, och skogen finns en bred slänt som vi vill återskapa som ett skogsbryn. Skogsbryn är en biotop som är viktig för det biologiska mångfalden. Det finns mycket att läsa vad gäller skogsbruk och ängsbruk men om just övergångszonen mellan skog och odlad mark (gräsmatta i vårt fall) har det inte funnits så mycket. 

Jordbruksverket gav i april i år (2018) ut en rapport om brynmiljöer som du kan läsa här => Övergångszoner mellan skogs- och jordbruksmark

De variationsrika skogsbrynen är viktiga miljöer för växter, djur och svampar. Här passar lägre buskar och buskträd och nu när vi vill återskapa brynmiljön, bör man välja arter som naturligt finns i vår del av Bergslagen som sälg, hägg, hassel, häggmispel, olvon, videarter och stenros. Mindre träd och buskträd som rönn och oxel kan också passa.

Framför allt sälgen är viktig med sin tidiga blomning. Sälgens pollen och nektar har stor betydelse för upp mot 100-talet olika fjärilar. Dessutom är sälgen så fantastiskt vacker när de vaniljgula blommorna slår ut på våren!

Sälgen är en viktig buske i skogsbrynet.

 Tidigt på försommaren slår både först hägg och sedan häggmispel ut sina vita blommor som drar mängder av insekter. Båda buskarna får dessutom bär som fåglarna gillar.

Blommande hägg i skogsbrynets norra delar.

Häggmispel blommar senare än häggen.

I brynets lite torrare och steniga läge passar det med stenros. Med tiden blir rosenbusken stor och yvig och sätter man flera tillsammans och låter dem växa fritt utan någon beskärning bildas just det snåriga och taggiga buskage som många fåglar tycker så mycket om. I samma läge passar enar som också dom är omtyckta av många fågelarter.

Stenros gillas av både insekter och fåglar.

För att skapa fler skyddade lägen och boplatser för fåglar kan man lägga upp högar med grenar och ris. Genom att lägga dem ovanpå en stubbe eller på trädklabbar kommer grenhögen inte att ligga platt mot marken utan ett lagom utrymme bildas närmast stubben under taket av grenar och ris.

Under sensommar och höst ger fler av skogsbrynets buskar och träd smakfulla bär till fåglarna. Oxel- och rönnbär älskas av sidensvansar och trastar. Oxel blir med tiden bli 20 meter högt och passar bäst i skogsbrynets bakkant. Rönnen kan beskäras så att den får en buskform och kan därmed planteras längre fram i brynet.

Osxelträdes bär är omtyckta av fåglar.

Skogsolvonet blir inte så stort. Bären sitter ofta kvar på den vinterkala busken och är mycket dekorativa. Även om bären inte tillhör de allra smakrikaste händer det att fåglarna tar bären när andra bär tagit slut. 

Olvonets vackra lite glasartade bär sitter ofta kvar under vintern.

Skogsbrynets buskar och träd bör planteras i grupper så att små öppna ytor bildas mellan dem. Där finns utrymme för några vilda blommor som inte trivs i en tuktad trädgård eller på en äng som regelbudet slås i juli. Hit hör bland annat midsommarblomster, gulsporre, vårärt och gullris. För höstblomningen kan man på torra stället sätta renfana.  

Midsommarblomster trivs bäst där den inte klipps ner utan får växa fritt.

Gulsporre vill ha det torrt och frösår sig glatt om den trivs.

Underbar vårärt trivs bra i fjolårslöv. Inte för välstädat alltså!

Gullris besöks av många olika insektsarter.

I brynets norra och lite fuktiga del, under hassel och hägg passar bland annat vitsippa, förgätmigej, liljekonvalj, hässleklocka, majbräken och stensöta. Lyckas man skapa ett dunkelt och fuktigt bryn kan man med fördel lämna grova grenar och stockar att förmultna och bli hemvist till mossor, lavar och svampar.

Förgätmigej passar i skogsbrynets dunklare hörn.

Stensöta på en mossig sten.

Fina svampar på förmultnat trä. Vacker biologisk mångfald!

Skogsbrynet är som sagt viktigt för den biologiska mångfalden och skarpa övergångar mellan åker (eller gräsmatta!) och tät skog ger inte alls samma förutsättningar för fåglar, insekter och smådjur. En mjuk kantzon med bärande buskar, med snår och ris, blir en refug för kärlväxter som inte trivs vare sig i skog eller tuktad trädgård och för fåglar och insekter som hittar både föda och boplatser i skogsbrynets olikartade och variationsrika flora.

För det torrare och varma brynmiljön passar hos oss i Bergslagen:

Rönn

Stenros

Sälg

Druvfläder

Måbär

Vildapel

En

Skogshallon

Smultron

Gullris

Gulsporre

Renfana

För fuktigare lägen i halvskugga

Hägg

Hassel

Skogsolvon

Häggmispel

Blåtry

Skogstry

Videarter

Vårärt

Liljekonvalj

Midsommarblomster

Förgätmigej

Hässleklocka

Stensöta

Majbräken

Här finns en bra sammanfattning på skogsbrynens viktiga ställning i arbetet med den biologiska mångfalden => www.vaxteko.nu