Och vinnaren äääääääääär.....

Nu har det varit dragning i tävlingen som utlystes i samband med 30000 besök på bloggen och vinnaren är Call Design. Grattis! Det var många som ville vara med i tävlingen och det är jag jätteglad för. Dragningen har ombesörjts av min man. Paketet skickas inte förrän i nästa vecka, eftersom jag måste till stan' för att plocka ihop vinstpaketet, men du kommer att få se vad det är efter det att vinnaren fått det. Det får bli ett nytt paket efter 40000 besök, så fortsätt gärna och besök min blogg.

Väska igen!

Min kära lilla 11-åriga tjej (barnbarnet du vet) som fick sin beställda väska häromdagen, har redan kommit in med en ny beställning. Nu kom hon med en ritning på storleken. Det skulle vara en liten väska och den skulle vara turkos. Färgprov fanns också! Jag frågade om hon hade tänkt sig den helt platt enligt ritningen, men då sa hon att hon gärna ville ha en botten om det gick.

Jag tänkte till lite angående garn (som jag skulle vara tvungen att åka och köpa!) och kom på att jag hade en rulle papperssnöre i rätt turkos färg. Efter en stunds letande fann jag också tunt turkos virkgarn i bomull. Jag virkade runt snöret med det tunna garnet och gjorde ett prov och visade för beställaren. Hon blev eld och lågor, så nu är ja i full gång med den lilla väskan, som går snabbt att göra. Jag virkar runt med en fm och en lm med nedtag mellan maskorna.

Färdig väska bl.a.

Idag har jag sytt färdigt den virkade väskan till mitt barnbarn. Jag satt på stranden och sydde i fodret och knappen och därmed ville fröken ha den direkt. Jag hade tänkt att ställa upp den snyggt hemma för fotografering, men nu fick jag fånga den i farten, med mindre lyckade foton som resultat. Hoppas ändå att det framgår att det blev ett mönstrat foder i syntettrikå. Jag använder inte så mycket syntet, men en väska till baddräkt m.m. tyckte jag att jag nog borde göra i syntet. Då blir det ju ingen höjdare om fodret är i bomull, så jag letade och fann ett trikåtyg, som kunde matcha i färg. Den nya ägaren var mycket nöjd, det såg jag i hennes ögon och leende, mycket nöjdare än jag.

Vi har också haft simövningar med 6- och 8-åringen. Den äldre gick från 5 simtag till 25 på 10 min. och båda badade ute vid badbryggan där det var djupt. Lillan släppte naturligtvis inte handtagen, men storebror släppte och drog sig ut halvannan meter och simmade in till tryggheten igen. Detta upprepade sig "från 0 till oändligheten". Härligt när havsvattnet håller 22 grader och ungarna kan lära sig simma.

Sommar, sommar, sommar... och utmärkelse!

Uppdatering med ytterligare en utmärkelse. Denna gång från "Carinas liv och stickning". Jag känner mig mycket hedrad och glad! Carina skriver att hon är glad att jag låter henne ha min trädgård som sin. Det är väl underbart att mina odlingsansträngningar också gläder andra.

Idag är jag extra glad, för jag har fått en fin utmärkelse från Fale Artut.

Det är så fantastiskt att få en utmärkelse och dessutom från en sådan härlig bloggare. Jag känner mig verkligt priviligierad.

Jag vill skicka vidare till alla som följer min blogg, men ett urval måste göras. "Mot nya tider", Annabell, "Färgrik färg rik är tidigare eller nuvarande studenter vilka jag gärna vill uppmärksamma. Dödergök är en ung frisk fläkt i bloggvärlden som gör mig glad och därför får en utmärkelse.

Nu är det sommar! Jag menar inte att det kommer som en överraskning i värmen, men kolla typiska högsommarbilder.

Även blåbären i trädgårdens vildare delar är mogna.

Glöm inte tävlingen nedan!

Ladyn

Jag har naturligtvis en lady bland rosorna! En amper dam i vitt! Hon är så fulländat vacker, så man känner sig som en riktig kusin från landet i jämförelse. Nu skall inte detta fattas så att jag nödvändigtvis föredrar henne framför andra fina damer från bonde- respektive borgerståndet eller ens mina statare. Men jag måste säga att ladyn inte är besvärlig på något sätt annat än att hon inte riktigt orkar hålla upp alla sina blommor, utan de blir lite hängande ungefär som pioner. Hon presenteras här i olika stadier i blomningen, samt med en jämförelse med min hand för att du skall kunna se storleken, som är som den allra största köperos.

Glöm inte tävlingen nedan!

Tävling och ormskräck

Idag råkade jag på ormen i paradiset! Jag har ormskräck, men inte riktig fobi! Denna orm, som jag varken såg huvud eller stjärt på var den största jag sett i vår natur. Den var minst 3 cm tvärs över ryggen. Jag såg 30-40 cm av den och jag uppfattade den som lika tjock hela den biten. Den låg helt still, trots att jag närmade mig i full fart. Det blev tvärvändning för min del och några timmars upprördhet i hemmets lugna vrå. Jag tänkte att jag kommer aldrig mer kunna gå ut i trädgården igen utan att vara rädd.
Men fobier skall ju bearbetas, så jag ringde min bror, naturmänniskan framför andra i min närhet och han lugnade mig. Troligen en snokhona och även om det var en huggorm så kan jag lugnt gå ut med stövlar på, så är jag helt utan risk! Därför har jag trots ett viss inre motstånd varit ute och vattnat och tycker att jag övervunnit mig själv och det känns faktiskt ganska skönt.

Tävling

Varsågod! Några rosor till alla besökare!

Nu har nämligen mitt räkneverk passerat 30000 besök och det är jag väldigt glad och tacksam över! Tänk att detta medium och det jag skriver om och visar bilder på har intresserat så många besökare. Jag vet att det i första hand är en trogen bloggande vänkrets, men jag ser att helt främmande personer och personer från våra grannländer t.ex. också besöker min blogg. Jag känner mig ödmjukt tacksam och hoppas att ni uppfattar det.

Jag har tänkt att fira denna milstolpe med en tävling med hemligt paket till vinnaren. Jag säger inte mer om vad det blir, men jag hoppas att vinnaren skall uppskatta innehållet. För att delta i tävlingen behöver du skriva en kommentar till detta inlägg innan 5 juli klockan 24. Därefter dras vinnaren.

New Dawn och Piilu

Rosor kommer att vara återkommande inslag en tid framöver. De är alla vackra och charmen med rosor är att de är så olika. Den äldsta rosen i trädgården är en New Dawn. Den är säkert 30 år gammal. Det är en välkänd, vanlig och billig klängros. Inget spännande alls, enligt trädgårdstidningar, för de presenterar den bara när det skall föreslås riktigt tåliga rosor. Det tycker jag är ett misstag, för jag tycker att det är en underbar ros som bode framhållas i alla sammanhang. Den är både vacker och doftar underbart. Den blir heller inte sjuk. Klematis och rosor hör ihop. Denna planta, Piilu, klänger emellertid inte i någon ros, utan har en egen ställning och är planterad i en stor kruka. Jag kunde nämligen inte bestämma mig för en slutgiltig plats. Kanske till nästa år. Så här vacker är den första blomningen, där blommorna är fyllda. Senare på säsongen blommar de igen, men då med enkla blommor.