Människan som biologisk varelse är fortfarande Jägare & Samlare. Här är mitt byte från gårdagens jakt. Särskilt nöjd är jag för konen med vitt bomullsgarn från Afrika, 2 kilo för SEK 10:-. Fem rearullar med kvalitetsull för stickmaskin känns inte heller fel. Raggsocksgarn får alltid plats någonstans liksom tunt sockgarn. Det färgglada garnet kunde jag ha köpt mera av ifall säljaren haft möjlighet till kortbetalning på kredit. Nu blev det bara en 2-hektoshärva. Väl hemma blev jag upplyst om att det inte var ett finskt, utan ett estniskt garn. Minsann hade jag inte redan en hel sjal i samma garn och färg, stickad av
Marianne Fröding.
Måste säga att årets Fårfest överträffade allt! Kunde inte i min vildaste fantasi ha föreställt mig hur stor den har blivit! Vi upplevde så mycket härligt denna dag, så det lever vi länge på. Det som jag möjligen kan känna som negativt, är att det är så stort och så mycket att den första hänförelsen inte orkar hålla i sig när man timme efter timme bara hittar mer och mer och mer. Orkade inte ens fotografera, mer än den första halvtimmen.
Den största behållningen, utöver att få bära hem lite mer garn, var att få återse några gamla vänner från maskinstickningstiden. Hoppas verkligen att jag kommer igång med min älsklingshobby igen efter detta. De första åren, för 20 år sen, massproducerade jag en massa stickade tröjor till folk som egentligen inte ville ha dem, men nuförtiden tror jag det finns ett annat intresse. Framförallt bland nära anhöriga i nedstigande led som blivit 20 år äldre.