Advent

Tänk så många roliga kommentarer jag fick när jag slängde ut frågan

om det är tillåtet att tända ljusstakar och stjärnor i förtid.

Att vi alla tänker olika det slår jag fast!

Men nu tror jag att de flesta har tagit fram sina stjärnor och ljusstakar från källare och vind.

Här har jag plockat fram dom från en kall snedtaksgarderob.

 

MEN

 Den där adventsljusstaken med levande ljus tänder jag inte förrän i morgon vid frukostbordet!

 

Ha en riktigt fin och stämningsfull adventshelg!

Tillåtet att redan tända?

 

Hur gör ni?

Har ni redan plockat fram era stjärnor och ljusstakar och tänt i era fönster?

Det är ju så mörkt, så visst behöver vi ljus nu.

Men tycker ni att det är ok att tjuvstarta?

Jag vet faktiskt inte.

Visst är jag sugen på att lysa upp i mörkret.

Men om jag väntar några dagar till, det gör mej inget.

Då känns det bara roligare att jag äntligen får tända.

Jag bor ju på landet så här gör det absolut ingenting om jag tjuvstartar.

Närmsta grannen har en el-ljusstake framme i fönstret året runt.

Han har den inte ens tänd vid jul!!!

Men visst känns det mera rätt att i alla fall vänta tills på fredag.

  Hur gör DU?

Naturligtvis gör man precis som man vill.

Sol, ris och en krans.

 Tack snälla ni för gulliga fina kommentarer

trots att jag varit så dålig på att besöka er.

Vädret i veckan har varit det tråkigaste novemberväder man kan ha,

och inspiration till att sitta vid datorn har varit lika med noll.

Jag som annars gillar den lugna novembermånaden.

Brandvarnarnarsjukan  spred sig också till flera brandvarnare,

jag tror vi har fem stycken,

och när dessutom ett av de nya batterierna med 10 års garanti inte höll måttet

då drabbas både nattsömn och humör.

Idag har dock solen visat sig och det blev en riktigt härlig dag.

Riset jag gått och kikat på i flera dagar plockade jag hem idag.

Bonden har huggit ner flera stora grenar på en tall

och dessutom en enbuske,  och en nyponbuske med en massa fina nypon på.

Enriset var vackert grönt med massor av bär.

Det blev till en krans på en gammal halmstomme.

Resten av enriset sätter jag i vatten i kannor på fönsterbrädorna i verandan

där mina röda pelargoner tidigare har stått.

 

Jag fotade kransen på en av innerdörrarna till verandan.

Solen sken så fint på kransen.

Där får den nog hänga så länge...på den rostiga gamla nyckeln.

Önskar er alla som tittar in en fin fortsättning på helgen!

Röda pinnstolar

Ibland behövs det inte mycket för att jag ska bli bara så där himla gla`!

Som när jag berättade för mannen att jag tror att jag vill ha in

 en av de där röda pinnstolarna som står i brygghuset.

Och han kom in med båda två, avtorkade och rena,

och alldeles knallröda och blanka och alldeles

FANTASTISKT klatschiga.

Jag blev alldeles lycklig

och fattade inte att jag inte tänkt på dem tidigare.

De har funnits där ute i flera år.

 

 Nu ska de få stå inne i köket i alla fall över julen.

Jag älskar rött och det är en julfärg som måste finnas hos mej.

Dessutom passar den ena så bra att hänga förklädet på

som jag sydde till förra julen!

 

 

Mjuk pepparkaka utan ägg!

Ja här kommer receptet på den mjuka pepparkakan.

Ett gammalt recept, som jag tagit från lokaltidningen där vi bodde förut.

En kaka som jag bakat massor av gånger och som 

jag delat med mej av till de som inte tål ägg.

Och så bra att baka om äggen skulle var slut.

Bara man har pepparkakskryddor hemma förstås.

Sätt ugnen på 175 grader

Smält 100 gr smör (blir 1 dl) och låt svalna

Blanda 4½ dl vetemjöl med     

3 dl strösocker

2 tsk bikarbonat

1 tsk ingefära

1 tsk kanel

1 tsk nejlika

 Tillsätt det smälta smöret och

3 dl mjölk

1 dl lingonsylt

Blanda väl och häll i en stor väl smord sockerkaksform.

Gräddas i 1 timme ganska långt ner i ugnen.

Den får stå och svalna i formen innan jag stjälper upp den.

Jag har en gammal form, köpt på loppis, med avtagbar kant.

Kakan blir underbart god och misslyckas aldrig.

Jag brukar frysa in den då det ju blir många bitar.
Det brukar bli minst två bakade i advent.

 Har Du någon favoritkaka , som du bakar i juletid?

Ludisia, min nya kompis.

Ni som läser min blogg vet nog att jag gillar blommor.

Den här tiden på året är det inomhusblommorna som får all min uppmärksamhet.

Det blir gärna att man kör fast med samma gamla sort.

Ofta de som man får att blomma och att överleva.

Orkidéer är inte min grej.

Jag har en enda av märket brudorkidée, den vanligaste, tror jag.

Den blommar troget en gång om året.

Den här gången har jag lyckats få två blomstänglar samtidigt.

Jag är riktigt stolt.

Annars tycker jag den här krukväxten bara ser tråkig ut 

med de överblommade stänglarna, som pekar åt olika håll.

 Därför blev jag förvånad när jag kom till kassan med växten jag valt ut

och fick veta att det var en orkidée.

Jag föll för växten pga de vackra bladen.

Blommorna är däremot ganska oansenliga.

Inte helt olika vår nattviol.

Hoppsan, där var någon som undrade över nytillskottet!

Här har november visat sig från sin allra gråaste sida idag.

Med duggregn och total frånvaro av dagsljus.

Då är det mysigt att blanda ihop en smet och baka något.

Det blev en mjuk pepparkaka utan ägg,

som står inne i ugnen nu.

Tror bestämt att jag får dela med mej av receptet en annan gång!

Ha en fin novemberkväll!

Brandvarnare och lite annat.

Änglar finns dom?

Ja det tror jag. Jag vill tro att de finns.

Skyddsänglar.

De kan vara bra att ha när man råkar illa ut.

Och råka illa ut kan man göra om man glömmer att släcka ett ljus.

Väldigt vanligt  förekommande i adventstider.

Vi är ju snart där.

Jag blev väckt i natt av brandvarnaren.

Inte det där långa tjutandet som aldrig tar slut som varnar för att det brinner.

Nej, det där lilla pipet som talar om att batteriet behöver bytas i brandvarnaren.

Oh så irriterande när man vill sova.

Och nog katten sätter det igång just mitt i natten!

Efter tio minuter så piper det igen.

Den här gången lite starkare.

Nu undrar ni varför jag bara ligger kvar där då?

Jo, för att få tyst på eländet måste man hämta fram en trappstege och väsnas med.

Och mannen och hunden ligger där och snarkar så gott.

Så det är bara att invänta att pipet blir riktigt högt så båda vaknar.

(Så slapp jag gå upp!)

Med det här vill jag säga att man bör kolla att ens brandvarnare fungerar.

Och det bör man göra ofta!!

För skulle det börja brinna så är en brandvarnare en bra livförsäkring.

Trevlig helg på er alla som tittar in!

Och vad roligt att ni gillade receptet på kladdkakan i förra inlägget!

Fick just veta att idag är det Kladdkakans Dag!

Långpannekladdkaka!

Den senaste tiden har jag inte bakat så mycket.

Jag älskar ju att baka och nu börjar jag längta efter att baka julkakorna.

Det har jag som tradition,

att baka minst tio sorter!

Tokigt men ack så roligt.

Sen har vi kakor i frysen till påsk.

Då kan det vara dags för en ny omgång.

Jag brukar få fina kakböcker i present, mycket uppskattat av mej!

Jag älskar att bara titta på fina bilder av smaskiga kakor.

Och hur många pärmar jag har med urklippta recept, vet jag inte.

För ett tag sedan bläddrade jag i en kakbok som heter "Långpannans lov" .

Då föll jag för det här receptet och det har blivit en favorit.

Lättbakat och snabbt och blir många kakor.

Och med en klick vispgrädde så är de som en liten bakelse!

Här kommer receptet på Kladdkaka med havregryn:

Ugn 175 grader

300 gr smör

5 dl socker

2 dl havregryn

4 ägg

3 dl vetemjöl

1½ dl kakao

 1 msk vaniljsocker

Smält smöret i en stor gryta och blanda i socker, havregryn och ägg.

Sikta till sist ner vetemjöl, kakao och vaniljsocker.

Bred ut smeten i en bakplåtspappersklädd långpanna och grädda i ungefär 15 minuter.

Kakan får gärna vara lite kladdkakeseg när den kommer ut.

Skär den i rutor när den svalnat något.

 Går utmärkt att frysa, men lägg smörpapper emellan lagren.

I går kväll fick jag ett meddelande från dottern.
Hon hade en deg i kylskåpet, som ska bakas ut idag.
Receptet på "Skurna pepparkakor" som jag visade HÄR förra året.

Så ikväll kommer det att dofta underbart av pepparkakor
 i hennes fina nya kök för första gången!
Kolla in i hennes nya hus HÄR!

Liten gran och liten mus.

För några dagar sedan körde vägverket förbi på byvägen med en stor maskin.

En sådan där som klipper buskar och träd som har börjat växa på vägrenen.

Det gör ont i mej att se hur den förstör små fina plantor.

Men inte något ont utan att det har något gott med sig!

Nu kunde jag med rent samvete ta hand om en grantopp

och sätta i vatten när jag kom hem.

Plus att jag kunde plocka tallris och pynta blomlådorna med.

Här har ännu en levande varelse fått sätta livet till pga människans uppfinningar.

En liten mus som fått (lik)ström i sig och blivit hängande med svansen i proppskåpet.

Jag kände en svag "dömuslukt" i morse när jag gick genom vårt bibliotek.

Och mycket riktigt så fanns det en "döing" där.

Det är inte första gången. Vill du se något ännu värre så kolla HÄR.

Nu ser jag att olyckan hänt på precis samma ställe.

Nu är musen borta och tack och lov slipper vi den äckliga lukten.

Den här musen gör i alla fall inte om sitt misstag!