Jag tänker börja med att be om ursäkt. Har lite ont om tid för bloggen just nu. Så är det ibland. Hoppas ni förstår.Jag tänker inte bli långrandig nu heller utan nöjer mig med några tips.
I brist på uppdaterad blogg kan ni nu hitta lite recensioner, bäst-just-nu-listor och sånt av mig här också.
Sedan hoppas jag ingen har missat Lennart Perssons nya sida. Ett måste för alla med god smak.Att krydda texterna med streamade ljudfiler är något som jag blev sugen på också. Kanske kommer det snart på en blogg nära dig.
*************************************
Förresten, jag kan inte låta bli att passa på att tipsa om några äldre plattor som snurrar flitigt här hemma just nu. Håll tillgodo:
Nashville West - s/t(Sierra Records 1997)
Blixtrande uppvisningar av Clarence White i konsten att bända strängar. Strax efter dessa inspelningar (som för övrigt är från 1967) blev hans bändande ännu mer raffinerat. Då installerade nämligen bandets trummis och sångare Gene Parsons den egna uppfinningen "The string bender", även kallad "B-Bender", på Whites Telecaster. Se Parsons berätta historien i en fascinerande och informativ dokumentär här.
Marty Stuart har naturligtvis helt rätt när han i omslagstexten skriver "Every song played was another three minutes gained toward the definition of country rock as an art form". Fantastiskt album.
George Usher - Dutch April(Parasol 1998)
Harmonispäckad refrängkåt janglig ren pop med en röst som påminner så smått om Tom Petty. Hjärtekrossarballaden "I Can Still See Her Eyes" är ett litet mästerstycke.
Klass!
J. Geils Band - "Live" Full House(Atlantic 1972)
Lika rasande vilt rock'n'roll-party på cd som på min gamla knastrande vinyl. Förstås.
"Are you ready to get down, are you ready for some rock'n'roll?" lyder frågan inledningsvis, sedan kör Peter Wolf, Magic Dick och resten av gänget skiten ur oss redan i första spåret "First I Look at the Purse" (missa inte heller denna charmiga version med The Contours).
Ett av tidernas allra mest ångande livealbum.
Grey DeLisle - Homewrecker(Hummin'bird Records 2002)
Old 97's-bassisten Murry Hammonds fru visar sig vara en riktig renässanskvinna. Skådespelare, komiker och singer/songwriter. Och så det här. Femtiotalsdoppad Patsy Cline-country som får Nashvilleprimadonnorna att kippa efter andan, ruffig rockabilly, latinoballader och ...punk?
Ett fynd.
Glen Campbell - Gentle on My Mind(Capitol 1967/nyutgåva i serien "Cornerstones" 2001)
Tja, vad ska man säga?
"Gentle on My Mind", "Catch the Wind", "You're My World", "Mary in the Morning"...
Slickad countrypop blir väl inte elegantare än så här?
George Jackson - What Would Your Mama Say?(Grapevine 2005)
Lysande Muscle Shoals-inspelad southern soul av en av genrens allra flitigaste låtskrivare. Han har skrivit låtar åt bl a Wilson Pickett, Candi Staton, Clarence Carter, Millie Jackson, James Brown, The Staple Singers, Ann Peebles, O.V. Wright, Johnnie Taylor, Z.Z. Hill, Otis Clay, Little Milton, Bobby Bland... Ja, ni fattar!
Här är han alltså själv, med en vän fin röst; inte stor, men långt ifrån oäven.
2002 års "George Jackson in Muscle Shoals" var riktigt bra men den här kryper ännu längre in under huden.
Bonnie Raitt - Takin My Time(Warner 1973)
Med hjälp av ett par Little Feat-pojkar, schyssta låtar av bl a Mose Allison, Chris Smither, Jackson Browne, Fred McDowell och Randy Newman och en härligt eklektisk blandning av mjuk västkustrock, jazz, calypsy och svängig rhythm'n'blues har den här bluesdrottningen gjort ett album som förtjänar att räddas från glömskan.
Så blev jag lite långrandig i alla fall...
