Det rullar på igen

Alla tunnlar har ett slut och nu ser jag ljuset. Arbetsuppgifterna är uppdelade och schemalagda, jag är igång med skrivandet och jag har såsat runt en hel förmiddag. Precis som det ska vara.

Nu ska jag bara se till att komma igång på gymmet också. Jag riktigt längtar, men det är ändå svårt att komma över tröskeln liksom. Ni vet det där steget som krävs för att få på sig träningskläderna och sätta sig i bilen ...

Och det handlar inte bara om rörelse utan också om maten. Det är så lätt att falla ur när den ena festligheten avslöser den andra. Innan jag stoppar något i munnen brukar jag tänka: Är detta något som tillför min kropp något av värde? Om svaret är ja, äter jag. Är det nej, avstår jag. Det kan också bli ett ja om det är något jag tycker har andra värden utöver nyttigheten eller om situationen som sådan blir extra trevlig om jag väljer att ta den där munsbiten.

Dessa ställningstaganden har jag sedan början av december fullständigt struntat i och reslutatet har förstås inte låtit vänta på sig. Det bästa recept som finns är att återgå till vardagen. Och det är det jag gör nu.

Trög trögare trögast ...

Det är sannerligen uppförsbacke med handbromsen i. Hur förkyld kan man bli egentligen? Och hur många extraknäck finns det som bara väntar på att bli utförda av mig? Oändlighetessymbolen som jag vanligtvis tycker är vacker hänger som ett ok kring min hals.

Men det ska gå det här också. Sänk ambitionsnivån och se till att bli frisk! Dela upp och beta av! Och gläd dig åt att du behövs!



Visst är jag bra på att tala förstånd med mig själv och ge lagom mycket pepp? Klapp, klapp på axeln och njut av en kväll i favoritfåtöljen ...

Det flyter trögt

En förkylning och extra mycket extraknäck stämmer likt bäverbon i bäcken. Jag skriver inte så många ord per dag som jag tänkt mig och det gör mig irriterad trots att jag verkligen har legitima skäl till det. I min värld ska allt flyta på utan hinder.

Så värst farligt är det väl inte egentligen för jag ligger bara 650 ord efter uppgjord plan. Bekymret är att säsongen på redovisningsbyrån drar i gång nu också. Och även en författare behöver tak över huvudet, mat på bordet och guldkant på tillvaron.

Tack och lov hittade jag en flaska Cocillana i skafferiet så nu går jag till motangrepp mot hostan.

Bokbloggsjerkan är igång igen!

Alltså, hur kul är inte detta. Att jerkan är igång igen. Blev så peppad att hänga på. Som vanligt startar den hos Annikas Littertur och Kulturblogg. Och frågan handlar om läsplaner.




Visst försöker jag ibland planera mitt läsande, men det brukar "skita" sig på ett tidigt stadium, för det dyker upp researchlitteratur hela tiden som måste få gå före i kön.
Sedan sist har jag gett ut en historisk roman "Stenhuggarens dotter" och "Min är hämnden" ligger på förlag för bedömning. Medan jag väntar skriver jag på en roman som både utspelar sig i nutid och under 1800-talets senare hälft.

Just nu läser jag två böcker, "Läsarna i Broken Wheel ..." och "Tillbaka till Hope River". Ingen av dem ingick i någon läsplan, men skulle jag göra en seriös sådan kommer ni att få veta.
Senare i kväll ska jag surfa runt och kolla vad ni har för planer. Säkert får jag några nyttiga tips.

Min vardag som författare

Mitt arbete som författare har många nivåer. Det är mycket som pågår samtidigt och en författare bör vara en tusenkonstnär som tycker om att befinna sig mitt i stormens öga och bokstavligen vara beredd att vända kappan efter vinden.
Nu, i början av 2016 ser det ut så här. Men det kan snabbt ändra sig, kanske redan i eftermiddag.

• Stenhuggarens dotter (historisk roman) kom ut i september 2015 på Historiska Media. Den boken håller jag som bäst på att marknadsför och pratar mig varm om i många sammanhang.
• Min är hämnden (historisk roman) ligger hos förlag för bedöming. Kan när som helst vara klar för att starta redigering av. I samma sekund lägger jag allt annat åt sidan.
• Vättergatan fyra (feelgood/historiskt) påbörjades den 2 januari och jag har redan skrivit 20% av boken.
• Fågeldrottningen (historisk fantasy) som ännu så länge är en synopsis. Mitt reservprojekt om jag behöver fylla en lucka av min arbetstid eller om andan faller på.
• Min är skulden och Min är försoningen är fortsättning på Min är hämnden och skall färdigställas när jag vet hur det går med den förstnämnda. Min är skulden är klar till 75% medan den sista delen ännu är en synopsis.
• Trilogin Holavedsbrudar ligger för fäfot, men jag kommer att ta tag i den när jag vet vad som händer med Sigridslegenden (Min är ... -romanerna).
• Däremellan håller jag föredrag om kyrkoturism - Kyrkornas hemligheter - del ett och två.
• Och så var det då det här med mina extraknäck ... och kurser i att skriva ... och lite annat.

Skrivandet är mitt huvudsakliga arbete och jag har kommit dit tack vare envishet, envishet och envishet kryddat med en massa socialt mingel och knytande av kontakter.

100 dagar - en utmaning!

Utmaningar är vanligtvis inte min grej, men den här gången nappade jag i hopp om att det är precis vad jag behöver för att bli färdig med min tredje roman som fortfarande går under arbetsnamnet "Vättergatan 4".
Den här utmaningen går ut på att jag ska skriva något varje dag och sedan rapportera mina framgångar eller bakslag eller ... Läs här och få veta mer. Anmälningstiden går ut klockan 22.00 i kväll!
Idag har jag skrivit de 2000 ord som jag föresatt mig och jag är otroligt nöjd. Det gick lite trögt i starten, men när jag väl var igång gick det undan. Nu är jag ledig resten av kvällen och ska läsa boken jag har på gång. Jag gillar Kathrine Webb och det är hon som har inspirertat mig till den roman jag nu håller på med.
Men först ska jag pricka av på checklist i Trello. Trevlig söndagskväll!

Mer Trello

Dags för mig att avlägga rapport. Hur går det med mina projekt? Jo, Trello är ett fantastiskt verktyg och jag upptäcker nya saker hela tiden. Än så länge befinner jag mig på försöksstadiet så jag ändrar och förbättrar och anpassar till mig och mina projekt.

Här är en glimt av hur mitt romanprojekt Vättergatan 4 ser ut. Jag får plats med det mesta och lite till. Bäst är att jag kan ha en "to-do-lista" och när jag stryker en punkt syns tydligt att jag tagit ett steg till. Det gillar jag, att kunna mäta mina resultat. Jag blir sporrad att spänna bågen lite till och lite till.

Följ mig gärna på min författarsida på facebook!

Fredagen den 1 januari 2016

Det är alltid lika förvirrat att skriva ett nytt år. 2016 känns främmande och framtid, det hjälper inte att jag gärna väljer att se tiden som en cirkel.

Inspirerad av bloggen Förverkliga din bokdröm tar jag ännu ett steg mot en mer struktererad tillvaro. Skrivtiden är viktig och den behöver ramar även om jag tillhör de författare som skriver på arbetstid och extraknäcker på fritiden. Det är lätt att tycka att deadline ligger långt bort.

Jag har en författarkollega, Åsa Hellberg som skriver flera böcker om året och hon har bestämt att det för henne ska ta 50 arbetsdagar att få ett manus klart för första vändan till förlaget. Det innebär att hon skriver omkring 2000 ord/dag. Det är ingen konst alls egentligen, för när jag skriver händer det ofta att det blir fler ord än så. Konsten är att skriva på skrivardagarna, inte researcha (de dagarna kallas researchdagar), inte såsa runt på sociala medier eller fixa med tvätten.

Att sätta sig ner på baken och vänta på vad förlagen har att säga är också slöseri med tid. Så därför har jag påbörjat två nya böcker. Den ena är en skönlitterär roman som utspelar sig i nutid växlat med scener från 1800-talet. Arbetsnamnet är än så länge Vättergatan 4. Den andra är, hör och häpna fantasy ... Fågeldrottningen.

Med hjälp av Trello (se gårdagens inlägg) kommer det gå som en dans att få till strukturen och mitt mål för 2016 är att slutredigera Min är hämnden och att skriva klart Vättergatan 4 och Fågeldrottningen.