Äntligen en brun kofta

Ända sedan slutet av sommaren har jag letat efter en brun kofta varje gång jag varit i någon klädaffär. En mörkbrun och ganska "grov" kofta, inte T-shirtstunna bomullsvarianter. Men inte har jag hittat någon sådan. Naturligt nog uppstod tanken snart att sy en själv, så parallelt med att jag letat färdiga koftor har jag också letat bruna tyger. Helst skulle jag vilja hitta brun kokt ull, men förra veckan hittade jag i alla fall mörkbrun fleece på Ohlssons Tyger. Det fick duga.
Använde samma mönster som i denna, som var sydd just i kokt ull. Förlängde dock både fram och bakstycket något, och sydde blixtlås i stället för knappar. Det gör att den mer liknar en "traditionell" fleecetröja. Ärmskärningen gör den dock aningen kavajlik. Den blev nog också aningen lösare i passformen än yllevarianten, eller om det bara är att tyget är mera töjbart som ger det intrycket.
blixtlås fram
broderi på oket på axlarna. Kragen fodrad med velour.
fickor på sidstyckena
baksidan

Skinnhandskar

För något år sedan skulle Kupan här i stan byta golv, så de hade stegvis ökande rabatt för att tömma lokalen. Jag tror det var 80% rabatt då jag köpte några skinnjackor med avsikt att återvinna lädret. Nu äntligen blev det första paret ut för ett par skinnhandskar till mig. Fast just nu behöver jag nog inga bruna handskar... Men nu är de i alla fall sydda.
Utgick från detta mönster, men gjorde delningen på handflatesidan upp mot handleden i stället för tvärs över handflatan, bekvämare så.
Fodret består av ett ylletyg som jag nog närmast skulle beskriva som ullfrotté, köpt på Ohlsons Tyger förra vintern. Sen kom jag på att det säkert skulle funka utmärkt att använda återvunna ylletröjor för sådana här ändamål. Kantade med muddväv vid handloven.
Tanken är att behandla vantarna med läderbalsam eller liknande innan de tas i bruk, för en jämnare yta och en ökad vattentålighet. Nu var skinnet lite olika slitet beroende på var på jackan delarna satt, men det tror jag syns mindre efter insmörjning.

Höstfärger till vintern

Hittade dessa båda tyger i slutet av sommaren på Ohhlssons Tygers slutrea, och tänkte att det blir lämpliga höstkläder. Men innan de var sydda hade det hunnit komma snö...
Senapsgul manchester till byxor, och en randig, ganska stadig, interlock till tröja. Allt till M som gillar gult.

Mango och sten

Mangogul kallas denna härliga färg av Myllymuksuts bambu. Ännu en polotröja åt mig alltså!
När jag var i Åre här om veckan påmindes jag om täljsten, som tydligen är Jämtlands landskapssten. Inte visste jag att det fanns sånt, landsskapsstenar? Då kom jag emellertid på att jag för några år sedan på ett läger fick prova på att arbeta med just täljsten. Hur läckert som helst att kunna bearbeta sten med kniv, rasp, sandpapper etc! Blev så pass inspirerad att jag beställde hem lite sten efter lägret, men se den är ännu inte rörd av mig... Detta och ett annat halsband gjorde jag dock på lägret, och nu passade det bra på den gula tröjan.

Troll

M brukar inte vara så engagerad i vad jag syr, men för ett tag sedan fick han syn på Johanna Ahlards troll där de låg i hyllan i form av interlock, och då ville han ha en sådan tröja. För att den inte skulle bli för orolig och pyjamaslik fick den enfärgade svarta ärmar. Hög mudd, närmast turtleneck, i halsen. Jag sydde storlek 128, och lite långa muddar också i ärmar och nedtill, eftersom interlock brukar ha en tendens att bli väldigt kort och bred. Men insåg då jag hängde upp tröjan för fotografering, att den nog blivit alldeles för stor. Det är ju inte första gången det händer sig då jag syr, och då brukar kläderna bara få ligga till sig tills barnet vuxit i fatt. Men eftersom denna nu bar ett "beställningsjobb" och jag inte är så säker på att M fortfarande vill ha troll på tröjan om si så där 2-3 år, så blev det till att göra om. Jag kapade ärmar och nedtill och sydde på muddarna igen, något förkortade även de. Nu är tröjan lite bred över axlarna, men annars passar den bra och har kommit i användning.

Jag vill också tacka Lowella för en award som jag fått. Jag brukar dock säga tack, men nej tack, till awarder och inte föra dessa vidare eller berätta "sanningar" om mig. Vilka sybloggar som inspirerar mig syns lätt på läslisten. Jag försöker uppdatera den ibland, både tillföra nya men också plocka bort från listan. Ofta är det ju mer intressant när man hittar någon ny blogg. Många av de "gamla" sybloggarna är ju förvisso duktiga att sy, men när det mer bli serieproduktion till försäljning i olika affärer så är de inte längre så intressanta ur inspirationssynpunkt. Och alla har vi ju vissa modeller/plagg som återkommer och tenderar upprepa sig, så även jag. Så nu skall jag samla på mig lite nya bloggar att följa!

Utebyxor

framsida, baksida
Egentligen tänkte jag sy ett par knallrosa bävernylonbyxor till G, för att matcha denna jacka. Men minnet bedrog mig, det som fanns kvar i skåpet av den rosa bävernylonen räckte inte till ett par hängselbyxor. Alltså blev det ett par blommiga byxor i stället. Detta är inte bävernylon, men något liknande. Bävernylon har ju nylon utåt men bomull inåt. Det här blommiga tyget är troligen helt och hållet nylon. Fransar sig väldigt lätt i kanterna, så jag vet inte om hållbarheten är lika bra som bävernylonen. Det får tiden utvisa. Tidigare har jag använt tyget till ärmarna i en av de största vinteroverallerna jag sytt, typ stl 130 el dylikt, till en av stortjejerna för flera år sen.
Byxorna är sydda efter samma mönster som dessa. Dessutom med förstärkning över rumpa och knän av samma tyg som de byxorna, ett plastat nylontyg. Det var också sista biten, så förstärkningen blev onödigt kort över rumpan. Det hade varit snyggare om den gått upp ända till midjehöjd. Foder av ljusgrön fleece, också det sista biten som fick skarvas för att räcka.


Jag gillar den här byxmodellen. De är roliga att sy och de är lätta att ta av och på. Axelbanden i form av bred reså gör också att de funkar ganska lång tidsperiod. Jag vändsyr fodret mot yttertyget med axelbanden och blixtlåset som sitter mitt fram emellan. Det är lite pilligt längst ner på blixtlåset, men annars går den ganska smidigt. Sen vänder jag byxorna rätt som de ska vara, innan jag syr en kanal nästan hela vägen runt i midjehöjd. Innan benen fållas kan man då trä in handen mellan foder och yttertyg via benet för att dra in resår i midjekanalen. Sist fållar jag yttertyget mot fodret så att det bildas en resårkanal i bensluten.
När man gör som jag gör, använder vad som finns hemma efter stundens ingivelse, så blir det inte alltid så perfekt. Men good enough! Det känns bra att använda upp restbitar, det blir svårare och svårare ju större barnen blir...

Vardagslyx!

Om söndagslyx är nybakat bröd till frukost, så är vardagslyx att ha bambukläder närmast kroppen!
Förra vintern sydde jag en vit och en svart polotröja i Myllymuksuts fantastiska bambusingeljersey. Dessutom ett par långkalsonger. Sen använde jag nästan inga andra tröjor under koftorna den vintern. Nu är det dags för vinterkläder igen och fjolårsvarianterna duger fortfarande. Men eftersom jag hunnit skaffa bambu i fler färger så blev det först en brun polo till. Mörkbrun utan att vara svart-brun, precis som jag vill ha det. Och eftersom det kännts sorgligt varje gång bambulångkalsongerna legat i tvätten så att jag varit tvunen att använda andra material, så blev det ett par bruna sådana också. Räckte precis, fick pruta lite på någon sömnsmån, men slapp i alla fall skarva tyget.
Jag har blivit en riktig bambusnobb, jag vet! I höst beställde jag också bambustrumpor från Bambu is green, både sportvarianten och vanliga. Jättesköna! Verkar ha en hyfsad hållbarhet också, jag har i alla fall använt några par nu i två månader utan att de börjar se slitna ut. Men nu får de konkurrens av yllestrumpor/sockor ett halvår framåt...

Jacka med minnen

När P var liten sydde jag denna jacka åt henne, ca 1997. Råmaterialet var en täckjacka som jag själv använde i slutet av 1980-talet. Jag hade den bland annat när jag träffade min man för första gången. Nu hittade jag jackan och tyckte att den såg väldigt kort och bred ut, så också ärmarna.
Alltså sprättade jag upp den resårkanal jag avslutat ärmarna med och ersatte den med en lång mudd. När G väl provade jackan visade den sig vara rejält stor åt henne. Funkar nog nästa vinter också. Sen kan jag konstatera att en jacka med fastsydd huva skulle jag inte sy nu längre, men det gjorde jag då.
Det är roligt med återvinning av egna plagg. Då finns det så mycket minnen som lever vidare!
Jag försökte se om jag hade något gammalt foto på mig i jackan, men tyvärr hittade jag inget. Det var långt innan digitalkamerornas tidevarv...

Utan hämningar...

Jag fick en beställning på mönsterstickade vantar i rosa/vinrött av en medbloggare som uppgav att hon inte hade några hämningar när det gällde att blanda röda/rosa/orange färger.
Och rätt ohämmat blev det! Bottenfärgen är ett självrandande garn, som man ser på muddarna, med stjärnmönster i vinrött. När jag satt och stickade kändes det som att mönstret nästan försvann i all brokigheten, men så här på håll på bild kan man ju faktiskt se det klart och tydligt. Mönstret på handflatesidan blev riktigt läckert på det randiga underlaget, tycker jag.
Jag hoppas att vantarna kommit fram till beställaren, och kanske dyker de upp med livebild på en blogg nära dig...

Svårfotat

Jag sydde ytterligare ett par svarta mjukisbyxor till dotter L för ett tag sedan. Bad maken fota dem live, se ovan, men jag kan ju inte påstå att det syntes mycket av byxorna...Mer av grannens katt och de i L "inbygda" kattleksakerna!

Alltså fick byxorna fotas efter några varv i tvätten i stället. Men det är svårt att fota svarta byxor så att de inte blir aldeles detaljlösa eller ser urtvättade ut. Såå blekta har de inte blivit!
Mönster ur Ottobre 1/2009. Många par har det blivit efter det mönstret!

Söndagslyx!

Det finns en syblogg som jag följer som man helst inte skall läsa på tom mage. Man blir nämligen väldigt hungrig av att läsa om alla spännande brödbak hon gör. Det är I ett hus vid skogens slut, eller Mat, hemsytt och lite galna barn och vuxna, jag vet inte riktigt vad som är rätt namn.

I går läste jag om ett bröd vars deg skulle jäsa över natten i kylen. Receptet finns här.En stor degbunke får inte plats i vår kyl, så jag lät den stå framme på köksbänken, och tänkte att jag får väl baka ut bröden på kvällen i stället. Men sen kom jag på att vår matkällare börjar vara lagom kylskåpskall nu, så då ställde jag in bunken där. Sen bakade jag ut degen, en dubbelsats, innan jag gick i duschen i morse. Degen var ju kall, så när jag stoppade in frallorna/minibaguetterna i ugnen efter duschen så såg de sorgligt platta och kladdiga ut. Men sen blev det både bröd och skådespel! Eller riktig bull-tv! De jäste upp så tjusigt och snabbt i ugnen att man riktigt såg hur de växte.
Andra halvan av degen blev ett stort bröd. De små var godare än det stora, som inte fick lika stora härligt sega blåsor i degen. De små kan man inte äta så många av, man blir rätt trött i käkarna... Men härlig söndagslyx i alla fall, med rabarbermarmelad och ost.

Brödspaden ovan är ett eget slöjdalster från träslöjden i klass 6. Inte så ofta använd eftersom jag flyttade till Sverige. Skall man baka finska rågbröd är dylika dock en nödvändighet, men det har jag bara gjort ett fåtal gånger.

Snö!

Jag har varit i Åre några dagar på utbildning. Vi var ett helt gäng som åkte dit, med bil. Vi startade 04.00 i onsdags för att hinna fram till lunch... Eftersom vi skulle åka bil till fjällen var vi glada åt att det satt vinterdäck på leasingbilen. Och visst, det låg snö högst uppe på fjället, men det var ju inte där vi skulle hålla till. Hemma i Skellefteå kom däremot höstens första snö i onsdags!
Jag hann i allafall sticka en del i bilen och under en del föreläsningar. Ett par gråmelerade sockor till en arbetskompis make. Fotade hemma i den första snön, som fortfarande ligger kvar och glittrar i solen. Riktigt vackert ute!

Rosa till G

Jag sa ju att Oktober går i rosa. Eller så är jag bara lat när det gäller att trä om overlocken...Nej, egentligen är anledningen nu att jag försöker sy två liknande set åt gången till lilla G, så att det skall gå att kombinera på flera sätt. De kommer annars så ofta i otakt med tvättkorgen! Det första rosa till G var alltså det här.

Vid samma tillfälle klippte jag till detta. Utgående från Meedoms raglanmönster klippte jag på frihand en halvlång Singoalla och byxor med mudd (Meedom form 1, tror jag). En snabbritad, och inte så regelbunden, blomma applicerades på bröstet. Det gröna i mitten är en bit fleece som råkade ligga överst i den översvämmade spillbitslådan.
Det blev ganska lagom med rynk i klänningen. Lite långa ärmar, men tack vare muddar funkar det ändå. Borde ge en lång användningstid!


Nyuppstigen ur badet med vattenkammade lockar. Eller "Malfoy-stil", som storasystrarna konstaterade...

Rosa till mig

Blev förtjust i tunikamönstret Bessie i senaste Ottobre dam. Dels gillar jag formen på skärningen kring urringningen, dels att den har knappar. Kombinationen med vävt tyg till trikå kändes också lockande. I tidningen var det enfärgad trikå med en mönstrad kant kring urringningen. Här blev det tvärtom. Tittar man i tidningen skall man också notera att deras tecknade skiss av plagget inte alls har samma form på urringningen som mönstret har. Där är livebilden korrekt, inte skissen.
Den rosa trikån är en singeljersey med lycra, färgad på något batikliknande sätt så att den ser ut som i hopskrynklat papper. Eller nervceller i jätteförstoring associerade jag också till...
Under bysten sitter en resårkanal som man kan undra om den egentligen fyller någon funktion. Knapparna sydde jag dit utan knapphål, jag skulle ändå aldrig bry mig om att knäppa upp dem, eftersom det går enkelt att dra skapelsen över huvudet ändå. Ärmarna kantade jag med muddväv efter att först ha rynkat i hop dem. Originalet hade gummitrådsrynkning, men jag gillar inte sladder kring handlederna.
Allt material ur egna lagret. Som vanligt med andra ord. Hoppas jag kommer att gilla modellen, det finns material till många...

Jogging

Samma byxmönster igen, nu sydd i joggingtyg. Limegrön revär i sidan och limegröm muddväv som fickavslutning. Hittade en bredrandig svart-vit jogging i skåpet också som fick bli en enkel tröja till med muddar i lime.

Rosa oktober

Oktober går ju i rosa utifrån bröstcancerkampanjen. Min symaskin var trädd med rosa, så när lilla G kom och sa"Mamma sy byssor mig" blev det rosa velourbyxor. För att det inte skall bli udda byxor blev det en rosa tröja också. Molnvelouren är jag dock inte särskilt förtjust i, men det är väl bra om den kommer till användning. Tröjmönstret var egentligen ett koftmönster ur Ottobre 4/2008. Jag hade velat förlänga det mer, men tyget räckte inte. Nu känns tröjan kort och bred, vilket väl inte är så ovanligt med Ottobres mönster.

Jacka modell 2003

M har börjat använda en jacka som syddes åt L 2003. Att plocka fram kläder jag sytt för flera år sedan kan ge lite blandade känslor. Ser jag det positivt kan jag tänka att i vissa fall har jag ändå utvecklats... Men den här jackan tycker jag fortfarande är snygg! Dessutom syns det knappt att den är använd, men det är den.
Yttertyget är en plastad nylon(?), fodrad med fleece.Broderi i form av en kälkåkande pingvin både på rygg och bröst.

Det fanns nog matchande byxor till också från samma årtal, men de har inte dykt upp än... Men förra våren sydde jag dessa byxor, som också passar till och är i samma yttertyg som jackan. Det jag inte hade då, men som jag har skaffat nu, är något som heter liquiseam. Ett sorts klister för att täta sömmar, laga revor i regnkläder osv. Täta sömmar kan man enligt istruktionerna göra både från ut och insida. Eftersom dessa byxor är fodrade testade jag nu att täta från utsidan. Arbetet skall lämpligen göras utomhus, eftersom limmet är lösningsmedelsbaserat. Dessutom härdar det med hjälp av luftfuktigheten, så det går snabbare utomhus. Mest praktiskt vore det nog att ha hjälp att hålla i sär sömmen, Nu löste jag det genom att stoppa i en kudde, eftersom det var grensömmen jag tänkte täta. Lite träning kan nog ge ett snyggare resultat, nu blev det lite ojämt, men förhoppningsvis gör det ändå nytta. Och när byxorna är på och i användning hinner man inte se sådana detaljer...

Kan inte låta bli att visa en bild från 2003 också, på jackan och dess ursprungliga ägare. Plus storasyster i en snarlik jacka. Visst är de fina! Det känns inte som att det var så länge sedan 2003, men när jag ser döttrarna inser jag ju att det faktiskt gått några år...

Ännu ett par gräsänder

Sockor av 7-bröder "Gräsand". Denna gång storlek 38-40. Jag gillar höstfärger!