Att gå på loppis känner jag som ett nöje att förgylla tiden med. Dessutom ett väldigt billigt nöje eftersom det inte ofta händer att något stannar i min hand. Ibland händer det visst och så blev det i går när vi var till Kokkola. När mannen har andra ärenden, ja då njuter jag av att gå en stund på loppis.
Ibland kan man finna något man aldrig skulle hitta på en vanlig affär. I går fann jag dessa stickade dukar och då i linne som är så stabilt material.
Det jag inte fattar är att någon säljer nystickade dukar den större för 5e och två små för också 5e. Jag som själv är hantverkare vet att det tar tid att göra olika saker och dessutom vara noggrann i det man gör.
Antagligen är det inte hantverkaren själv som sålde dessa dukar utan någon annan som inte tänker efter vilket jobb att sticka, spänna o stärka dukarna. Jo som vi människor är så var ju jag bara glad ändå att få inhandla dessa fina dukar. Högaktar de som kan denna grej att sticka dukar för det behärskar inte jag eller har tålamodet till detta. De är så himla fina.
Nu tycker jag mig ha väldigt fint på vardagsrumsbordet med dessa dukar, vacker orkidé och till råga på detta ännu ett loppisfynd i form av dessa små lysande bollar i mannens fina avskedsskål som han fick från sitt jobb vid inträdet i pensionsåldern.
Mulet, kulet, mörkt och grått så dagen fortsätter inomhus tror jag. Utan sysselsättning blir jag då aldrig men kreativknölarna vägrar samarbeta ibland. Hoppas mannen tänder brasan i kväll, då blir det att sticka lovikkavantarna och slänga en blick då och då på mitt "fina" bord och brasan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar