Blusmönster från 70-talet

Den  här blusen är sydd från ett 70-talsmönster, som såg så snygg ut på bilden. Det är bara det att den passar inte dottern särskilt väl. På 70-talet var det kanske modernt med korta livstycken, nu ser det bara fånigt ut. Ärmarna är för långa och livstycket är alldeles för kort. Ärmarna går ju alltid att sy upp - om hon nu inte har växt till sig i ärmarna så att den passar bättre. Om jag hade tänkt till innan hade jag förstås förlängt livstycket. Det har irriterat mig en del att blusen som i övrigt är snygg och välsydd, bara ska hänga i garderoben. Så jag har bestämt mig för att sy om livstycket.

Det är bara det att det är länge sedan jag köpte tyget på Jofotex. Frågan som gnagt i mig en tid, har varit om tyget finns kvar, så här om dagen mejlade jag och frågade om de hade kvar av tyget, vilket de hade till min stora glädje. Det är ett mycket tunt och skirt tyg, otroligt skönt så jag har tänkt sy en snygg-blus åt mig själv. Det blir spännande att se om det blir en blus till mig i år eller nästa år ;-)

 

70-tals klänning

Någon gång i tiden har jag plockat på mig ett mönster från min mamma., som hon har sytt av till oss när vi var små. Mönsterdelarna klippte jag till för säkert ett år sedan, men nu först har jag tagit tag i det och sytt klart. Igår hade hon den på ett födelsedagskalas. Klänningen skulle i mitt tycke kunna ha två-tre centimeter längre liv och ett par på kjolvåden. Annars är klännningen nätt och fin, och så hittade jag så söta knappar i exkat samma ljusblå färg som tygets blommor. Tyget är Hilcos babymanchester från Michas.

Galleri Hemsytt

Nu ägnas all tid till att sy, för Galleri Hemsytt, och här kommer smakprov.


Här är "Pepparkaksklänningen" i stl 98 - som det bara finns en av. Tyger räckte inte till fler och finns inte att köpa in längre. Men den kanske kan få bli till i andra tyger. Bredvid pepparkaksklänningen, som för övrigt är i bomull, hänger en manchesterklänning (till galleriet blir det en i stl 98 och en i stl 104) med brun sidenrosett vid halsen. Den har två fickor med fina mormorsrutor på. (Tack Botilda för dem. Det är hon som har virkat dem en gång i tiden). Manchesterklänningen måste väl ändå heta "Kanelklänningen" :-) Om tiden medger kan det bli två i riktigt mörkbrunt också. Mönstret som är från 70talet är för övrigt samma på dessa båda klänningar.


Och så kommer även landskapet fram här med. Denna söta tröja är i stl 62/68 efter ett eget mönster, med härligt breda muddar. Det kommer att finnas tröjor i denna modell i regnbågstyger på Galleriet. Undrar om denna tröja ska heta Måne, som är Fiffilurens nya ord (även om månen saknas på landskapstyget - kanske döljer sig bakom molnen? ;-)
- Kanske kommer regnbågströjorna på bild här så småning om. Eller inte. Lovar inget! Tiden är så knapp för att hinna sy.

Det blir också en och annan trikåklänning med trumpetärm. Klänningen får naturligtvis heta "Trumpetklänningen". Storleken är mellan 110-120. Jag sätter en lapp med stl 110, så finns det växmån i klänningen.

70tal i ny tappning

Här har jag provat att sy en blus från ett 70talsmönster. Jag misstänkter att ärmhålen är lite smala och att de borde vara lite större för att ge bättre rörelsevidd. Det var en utmaning och tålamodsprövning att sy kragen. Det var roligt att sy kragen och det är fint med de runda kragarna. Manchetterna var en baggis att sy. Ny saknas bara snygga knappar. Tyget kommer från Jofotex och här har jag sytt i storlek 98.

Pepparkaksklänning

Visserligen är det långt kvar till advent och pepparkakor, men när jag ser denna klänning kan jag inte låta bli att tänka på pepparkakor. Tyget är underbart pepparkaksbrunt med hjärtan på. Mönstret är från 70-talet och är ett traderafynd. När jag fick hem mönstret kunde jag bara inte låta bli att prova att sy upp klänningen. Fiffiluren kan visserligen inte ha den ännu, då storleken är 2 år. Jag har lånat ut den för provning och är nyfiken på att höra hur den passar, 70talsmönster brukar ju ha lite mindre rörelsevidd än de kläder vi bär idag. Annars tycker jag att klänningen blev söt som socker.

70tals-klänning

Jag fick ett mönster av en kompis, och så hade jag kommit över ett fint tyg. Så jag provade mönstret som var i storlek 74 (80). Jag var lite tveksam till om det skulle ha hunnit bli för litet, men det visade sig att det satt perfekt. Ärmarna är lite för långa, men jag ids inte ta upp dem, och hon växer väl på.

Jag gillade särskilt beskrivningen över hur resårbandet skulle sys i ärmarna.
"För att bilda dragskon för resårbandet nålas en vikt snedslå fast på avigsidan längs den heldragna linjen, som bilden (på mönstret) visar. Sy tätt intill dragskons båda kanter."
"Ni behöver två stycken resårband, som är 5 cm längre än barnets handledsmått.
Träd i resårbandet i dragskon, reglera vidden och sy fast resårbandet i ändarna på ärmen"

Ryschremsan fram hittade jag på själv, för jag iddes inte gå till tygaffären. Jag fållade båda kanter, sydde dubbla rynktrådar på var sida. Rynkade och sydde fast. Mitt på sydde jag ett zigzag-band. Det blev lite tjockt och egentligen hade jag tänkt sy satängsöm (falsk rullfåll) i ytterkanterna. Rysch-remsan hade kunnat vara 1/4-del smalare. Men på det stora hela är jag nöjd med resultatet.

Jag ville ha en långärmad lätt sommarklänning som kan vara skön att en riktigt varm dag. Fiffiluren har ett par vita lätta byxor som har samma stil som klänningen med lite puff. Till lite svalare dagar matchar de rosa byxorna.

En matchande solhatt a lá Bebbehatt blev det också. Jag hade visserligen tänkt mig den andra solhatten, se nedan, men mönstret har fått fötter.