Nu har jag en NY EU-BLOGG

Bästa läsare!

Jag har en ny EU-blogg till vilken ni är hjärtligt välkomna.

Vänligen uppdatera länken.

mvh, Richard Brander

BLOGGEN ÄR STÄNGD

Den här EU-bloggen avslutas härmed. Jag startade den för att bevaka Finlands ordförandeskap i unionen. Uppdraget har verkställts.

Fortsätt gärna läsa Hbl. Du kan testa vår e-paper gratis. I lördagens tidning ingår ett tiotal mer eller mindre spektakulära foton från ordförandeskapet som jag har valt ut från bildbyrån EPA:s arkiv, tillsammans med en kort text. Och i dagens tidning ingår en Min Mening-kolumn där jag reflekterar över ordförandeskapet och EU-bloggandet.

Som förut nås jag på adressen richard.brander@hbl.fi i ärenden som gäller mitt jobb på Hufvudstadsbladet.

Jag håller också på med deltidsstudier i politisk historia på Helsingfors universitet. Mitt tema är Europadiskussionen i Finland och Sverige under integrationens första årtionde. Undrar du mera om detta kan du nå mig på richard.brander@helsinki.fi.

GOTT NYTT ÅR

och tack till alla trogna bloggläsare!

Richard Brander

Snart upphör bloggen - hör av dig!

Hör hit bästa läsare! Den här bloggen kommer att upphöra vid årsskiftet, samtidigt som Finlands EU-ordförandeskap tar slut. Om du har några kommentarer som du vill att jag beaktar i mina sista inlägg, så är det hög tid att du hör av dig nu. Har du följt med bloggen regelbundet? Är det något speciellt du är nöjd med, eller finns det orsak till kritik?

Du når mig på e-post-adressen

richard.brander@hbl.fi

PS. Trots att jag upphör att fylla på bloggen kommer den att ligga kvar i cyberrymden om någon vill läsa den. DS

Tuomioja är flitig

Erkki Tuomioja är flitig. Han har tydligen inte bara vilat upp sig under julhelgen, utan också läst en bok om Israel och Palestina som har presenterar på sin hemsida. Den här recensionen daterar han till 2007, kanske för att ingen ska tycka att han bara läser böcker då Finland är EU-ordförande.

Notera förresten att Tuomioja också har publicerat en recension på svenska av Henrik Arnstads uppmärksammade bok om Christian Günther.

Finlands ordförandeskap – en övergångsperiod

Finland får inte speciellt goda betyg för hur ordförandeskapet har skötts. Läs t.ex. denna kritiska analys från EUObserver. Det centrala stycket lyder

However, overall it (syftning på Finlands EU-ordförandeskap) suffered from one major factor beyond its control - the feeling that it was caretaking the EU before the German EU presidency takes over to make important inroads into issues such as the EU constitution.

Ursprungligen var det meningen att EU:s konstitutionella fördrag skulle ha trätt i kraft den 1 november. Så blev det ju inte – pga. folkomröstningarna i Frankrike och Holland.

Nu är det snart Tyskland och Angela Merkel som får försöka sätta ordning på torpet.

Finlands ordförandeskap blev en övergångsperiod och en parentes i unionens historia.

Snart är det Tysklands tur

1 januari 2007 övertar Tyskland ordförandeskapet i EU efter Finland och i G8 efter Ryssland.

Den tyska G-8-hemsidan har redan öppnats. En preliminär version av den tyska EU-portalen finns redan, men officiellt öppnar den först vid årsskiftet.

Financial Times, EU-bibeln som alla läser i Bryssel, ägnar inte många spaltmillimeter åt det senaste toppmötet i Bryssel, där ordet leddes av Matti Vanhanen. Fokus i nyhetsrapporten i lördagens FT ligger på hur det ska gå med det konstiutionella fördraget. Vanhanen får i varje fall ett litet omnämnande i slutet av texten.

Beträffande konstitutionen har Spanien inbjudit till ett möte i januari för de sammanlagt 18 länder som har ratificerat det nya fördraget. Till den gruppen hör som bekant också Finland. Kanske Matti Vanhanen kan åta sig att efteråt informera de svenska och danska regeringarna om innehållet i diskussionerna...

Finlands EU-ordförandeskap fortsätter i varje fall till den 31.12 och lika länge fortsätter den här bloggen.

Helt renons på ordförandeskap kommer 2007 inte att bli för Finland. Regeringen Vanhanen ska nämligen leda Nordiska ministerrådet. Hemsidan för detta ordförandeskap hittar du här.

Hurra vad Finland är bra!

Regeringen anser att Finland har uppnått sina målsättningar med EU-ordförandeskapet. Det framgår av ett pressmeddelande.

Eget skryt luktar illa.

Bonden lever på stödpengar

Finland är fortfarande det land som betalar mest nationellt lantbruksstöd i procent av BNP, framgår det av en färsk rapport från EU-kommissionen.

Den nya rapporten offentliggörs samtidigt som vårt rundradiobolag Yleisradio publicerar uppgifter över de största mottagarna av jordbruksstöd i Finland.

Detta tema har jag berört tidigare i den här bloggen (bl.a. 3.10 och 20.11).

Poängen är att enorma nationella skattemedel utbetalas varje år för att hålla lantbruket på fötter i det här landet, trots att EU i princip har en gemensam jordbrukspolitik.

Är det rätt eller fel att jordbruket subventioneras så kraftigt? Jag vet inte. Ett argument för stödet är att det är bra att upprätthålla en viss försörjningsberedskap, så att vi inte är helt beroende av import i en krissituation. Det främsta argumentet mot stödet är att det inte är speciellt förnuftigt att subventionera verksamhet som är uppenbart olönsam.

I vilket fall som helst tycker jag att det är bra att det nu blivit slut på hemlighetsmakeriet.

Men läs mitt inlägg från 3.10 där jag skriver om vilka de internationella konsekvenserna kan bli av öppenheten.

Tysk löner höjer våra räntor

IG Metall siktar på löneförhöjningar på 5-8 procent. Det kan innebära att vårt boende blir dyrare.

Låt mig förklara.

Högre löner i euroområdets största ekonomi betyder att köpkraften ökar. Den ökade efterfrågan i ekonomin kan leda till stigande priser, dvs. inflation.

Det tycker Europeiska centralbanken ECB inte om.

På torsdag väntas ECB-rådet höja sin styrränta med en kvarts procentenhet till 3,5 procent. Om ECB anser att prisstabiliteten är hotad kan den avisera ytterligare höjningar.

Förväntningar om en högre styrränta leder till att marknadsräntorna, euribor, stiger.

Vår vanligaste referensränta för bolån är 12 månaders euribor.

Den tyska metallarbetaren är förstås glad över att få högre lön. Den högre räntan stör inte honom så mycket. Dels bor man ofta på hyra i Tyskland, dels är bolåneräntorna sällan bundna till de korta marknadsräntorna.

Däremot ökar våra låneskötselkostnader här i Finland. Så är det att vara i valutaunion med Tyskland.