En stor del av löven hamnar i torvpartiet under den stora eken - både på egen hand och med hjälp av en härligt kraftfull lövblås. Jo, jag vet. Jag borde skriva med hjälp av lövräfsan, om jag ska vara trädgårdspolitiskt korrekt. Men har man en gång jobbat med en riktig lövblås och dessutom lever i skuggan av en rejäl ek, är det lätt att välja en halvtimmes oljud framför dagar av tungt arbete och blåsor i händerna.
När löven faller är det svårt att se var gräset och funkiaplanteringen slutar och fontändammen börjar.
Azaleorna har vackra höstfärger, precis som Bergenian 'Vinterglöd'.
Efter snöfallet för en tid sedan förvandlades de ståtliga oktoberstormhattarna till plockepinn. Några fick följa med in och bli snittblommor tillsammans med sirliga ax av vackra prydnadsgräset Molinia 'Transparent'.
Mera plockepinn! Ullungrönnens rosa bladskaft ser nästan konstgjorda ut.
Det finns lite färg kvar i rabatten vid huset. Kopparstarr, brokbladig revsuga, daglilja, palmstarr, rödbladig Euphorbia, lammöron och massor av kärleksörten 'Matrona'. Henne fyndade jag för några år sedan på en plantskola som reade sina sista exemplar för tio kronor styck. Jag köpte allihop. Lycka!
Cirkeln av björnbärsrankor har varken början eller slut - precis som trädgårdsåret. För även om mycket känns vemodigt avslutat när löven faller under hösten, finns redan knopparna klara för nästa års löv. Det ger framtidstro om något!
Må så Gott!
Ester
